De första korna tvekar lite, men när de första mularna väl kommit utanför ladugårdsöppningen går det fort. Ett femtiotal kor rusar ut till det gröna vårgräset till några hundratal åskådares jubel. Det spritter i benen på några av djuren som tar glädjeskutt till publikens förtjusning. De många kosläppen har de senaste åren ökat i popularitet och lockar tusentals besökare över hela landet. Kosläppen är utmärkt pr för landets bönder och den inhemska mjölkproduktionen genom att förstärka bilden av välmående djur som en konsekvens av det starka svenska djurskyddet.

Men från och med 15 maj i år kan kosläppskorna fösas tillbaka in i ladugården igen direkt efter att åskådarna åkt från gården. De nya betesreglerna ger större flexibilitet för bönderna, vilket innebär att kornas välmående kan komma i kläm. Betesregeländringarna är ett led i att det svenska djurskyddet får stå tillbaka när livsmedelsproduktionen anpassas efter den internationella konkurrensen på marknaden.

Att svenska kor ska vara ute på bete på sommaren har varit lagstadgat sedan den svenska djurskyddslagen infördes 1988. Kor skulle vara ute på bete i fyra månader i södra Sverige, tre månader i mellersta Sverige och 2 månader i norra Sverige. Och betet skulle vara i en sammanhållen period. Efter påtryckningar från branschen lättades reglerna upp för fyra år sedan. Korna behövde inte längre vara ute under en sammanhållen period utan betet kunde delas upp i flera kortare perioder. Halva tiden skulle dock vara sammanhängande

Svårt att kontrollera

Från och med 15 maj i år har reglerna blivit ännu mer flexibla. Nu behöver korna inte vara ute under någon sammanhängande period alls. Samtidigt tas också kraven på en betesplan och journalföring av utevistelsen bort. Enligt kritiker kommer det senare göra att det blir omöjligt att kontrollera att reglerna följs. Gunnar Palmqvist, som är djurskyddshandläggare på Jordbruksverket och arbetat med att genomföra regeländringarna, håller inte med.

– Det var svårt att kontrollera det redan innan. Man kan ju se om djuren är ute och att det finns förutsättningar för att ha ett bra bete. Man kan också se om djuren varit ute på klövavtryck och om det betats på marken där de ska ha varit.

Men om man har en journal och den inte stämmer med iakttagelserna så borde det väl vara lättare att avslöja fusk?
– Det är väldigt svårt att kontrollera många områden på ett sådant sätt att man kan garantera att reglerna alltid följs och det här gör ingen skillnad.

”Omständligt”

Gunnar Palmqvist förklarar också att man i samband med den här regeländringen även tagit bort undantagen för när man får låta djuren vara inne på grund av särskilda omständigheter, som ju blir överflödiga när lantbrukaren själv helt bestämmer över när djuren ska vara ute och inte.

– Det finns ju saker som kan hända så att det inte är lämpligt att ha djuren ute. Vid dåligt väder, om rovdjur härjar, om det är mycket knott och så vidare. Lantbrukarna har uttryckt osäkerhet på om man gör rätt och tyckt att reglerna är omständiga och svåra. Hur dåligt ska vädret till exempel vara för att man ska kunna ha djuren inne?

Moa Richter Hagert på Djurens rätt håller inte med om Gunnar Palmqvists analys utan hävdar att de nya reglerna innebär en klar försämring för djuren.

– Det allvarliga med de nya reglerna är att kraven på betesplan och journalföring tagits bort, vilket gör det omöjligt för kontrollanterna att kontrollera att betesrätten efterlevs. Men vi är glada över att antalet dagar bibehålls. Det fanns en oro för att även det skulle ändras, säger hon.

Enligt henne kan man se tydliga tendenser till att det svenska lantbrukets regler anpassas efter konkurrensen från andra EU-länder. Hon tar upp Sveriges Grisföretagares försök och deras ansökan om att få igenom ett kontrollprogram, vilket skulle innebära att man fick göra undantag från djurskyddslagen för att fixera suggor med kultingar.

– Tidigare jobbade mer med att driva på en positiva utvecklingen för djuren. Nu får vi lägga mer energi på att djurskyddet inte ska försämras. Istället för att vi försämrar borde man öka djurskyddsnivån i alla länder och då behöver ju någon gå före och visa vägen.

Tidigare gjorde Sverige det, men den utvecklingen har stannat av, enligt Moa Richter Hagert.

– Snart kan vi inte skryta om vårt goda djurskydd i Sverige längre. Andra länder går före Sverige på flera andra områden. Pälsdjursfarmning och vilda djur på cirkus är exempel på saker som många andra länder avvecklat men som fortfarande finns kvar i Sverige.

Hon anser också att det är ett problem att Jordbruksverket har hand om djurskyddet och har samtidigt som uppgift att se till att det svenska lantbruket ska stå sig i konkurrensen.

– Sedan anser jag att bättre djurskydd kan vara bra för att stå sig i konkurrensen på många sätt, men nu har det blivit tvärtom i ett par fall. Det är ett problem att Jordbruksverket sitter på dubbla stolar.

Ingen lätt uppgift

De svenska mjölkbönderna minskar stadigt och mer och mer mejeriprodukter importeras från andra länder. Enligt Palle Borgström, som är mjölkbonde och sitter i LRFs styrelse, står de utländska mejeriprodukterna för 40 procent av den svenska marknaden.

– Ett av miljömålen som regeringen satt upp är att vi ska bevara ett öppet landskap för att bevara artmångfalden och det bästa sättet att göra det på är att ha betande djur. Och har vi för mycket detaljregler om hur vi ska ta hand om djuren så blir det svårare att hjälpa till med det målet eftersom vi blir utkonkurrerade av mejeriprodukter från andra länder.

De nya reglerna innebär en förenkling men är inte nog, enligt Palle Borgström. För att stå sig i konkurrensen behöver lantbrukarna ta ännu mer ansvar för sina djur.

Vad skulle vara idealiskt för dig?

– Att man inte gick in och detaljstyrde hur vi sköter våra djur varje dag utan lade energin på att fånga de få undantagen som inte kan ta hand om sina djur. Nästan alla sköter sina djur bra och precis som inom alla branscher finns det folk som inte klarar av det. Rena fall av vanvård ska förstås stoppas. En märklig sak är att till exempel elektriker har en massa lagar och föreskrifter om hur de ska göra, men det är ingen som går och kontrollerar efter ett utfört uppdrag om de har gjort sitt jobb korrekt. Varför ska man göra det med bönder?

Finns det andra saker som du skulle vilja ändra på?
– Kravet på att det ska finnas liggbås för varje ko är onödigt eftersom det alltid är kor som är uppe och mjölkas med de nya mjölkningsrobotarna. Att tvingas släppa ut kalvar på hösten bara för att de har uppnått en viss ålder är inte bra.

Kristina Forslund, som är veterinär och docent på idisslarnas ämnesomsättningssjukdomar på SLU, är av en helt annan åsikt. Enligt henne kommer många kor aldrig ut på bete som det såg ut redan innan regeländringarna och nu blir det ännu svårare att kontrollera.

– Besättningar med över 100 kor kan inte ha dem på bete annat än om de har ladugården i mitten och stora betesmarkerna runt om. Kor trampar ner och det blir en total sörja när de går ut och in. Nu har bönderna fått gehör för att slippa dokumentera betesdriften och vi som vet hur verkligheten ser ut tror inte en sekund på att mjölkkorna kommer ut på bete.

Hon menar också att det genom åren getts för många dispenser av olika slag och att korna i Sverige inte alls har det så bra som branschen ger sken av.

– Bönder som inte ändrat sin djurhållning sedan 80-talet skriker om fördyrande djurskydd i Sverige fast de inte behövt följa lagen för att myndigheterna sett mellan fingrarna och gett dispens, säger hon.

”Djurhållningen ska ge djuren möjlighet att utföra sitt naturliga beteende och beteendestörningar ska förebyggas. Tillsynen över djurskyddet förstärks” står det i regeringsförklaringen som den nuvarande regeringen skrev vid regeringsbildandet 2014. Under de första två åren lyser åtgärderna med sin frånvaro, men en ny djurskyddslag är på gång, lovar Stina Bergström, som är Miljöpartiets jordbrukspolitiska talesperson.

– Just nu håller Näringsdepartementet på att ta fram en livsmedelsstrategi, men när det är klart sätter arbetet med en ny djurskyddslag igång, säger hon.

Och någon anpassning efter andra länders mindre hårda djurskydds-
lagar är inte att vänta.

– Både vi i Miljöpartiet och regeringen är för ett bättre djurskydd. Dels för djurens skull förstås, men också för oss människors skull. Genom att låta djuren beta ute blir de friskare och man behöver använda mindre antibiotika. Ska man kunna konkurrera med mjölk från andra länder är inte inskränkningar på djurens hälsa rätta vägen att gå. Om inte de svenska korna har det bättre finns det ju ingen mening med att köpa svensk mjölk. Tvärtom verkar vi för att de andra länderna i EU ska följa efter oss och till exempel släppa ut korna på bete.

När det gäller de nya betesreglerna anser Stina Bergström att de i första hand handlar om förenklad administration för bönderna.

– Det är ett plus om det blir lättare för bönderna, men jag förutsätter att Jordbruksverket följer upp regeländringarna för att försäkra sig om att inte djuren får det sämre.

Men sådana uppföljningar kan komma att bli svåra att genomföra när kravet på journalföring tagits bort. Om betesreglernas anpassning efter resten av EU är en trend eller om resten av EU kommer att gå mot ett bättre djurskydd återstår att se. Klart är i alla fall att det är en fråga som bör följas med vaksamma ögon.

– Det finns skäl att vara orolig. Utvecklingen de senaste åren är skrämmande, säger Moa Richter Hagert.