Kluster hänger ihop medan kloster är avskilda, men annars är de två orden väldigt lika. En syl i vädret undersöker hur det hänger ihop och gör en del spännande upptäckter på vägen. Till exempel vad ordet innesluta har att göra med att sluta.
Vi spelar ofta brädspel på kvällarna hemma, och vårt senaste favoritspel är ett sånt där man bygger upp en värld. Det börjar med ett vattendrag, som växer fram bricka för bricka. Underligt nog går det från en källa till en annan utan att rinna ut i något hav, men lite realism får man offra för spelet. Vattnet på spelbrickorna är inte vått heller.
När floden är klar bygger man städer, vägar och odlingsmark. Och kloster, som av skäl som har att göra med hur poängen beräknas ofta hamnar i närheten av varandra. Vi kallar det klosterkluster, och man kan inte kväll efter kväll kalla något för klosterkluster utan att börja fundera över ordet. Kluster och kloster, hur hänger de ihop?
Avskildhet
Kloster kommer från latinska claustrum, som inte är hela klostret utan bara en del av det. En avskild, sluten del. Closed. Claustrum och close kommer båda från verbet claudere, som betyder stänga, blockera, låsa in, avsluta, tillsluta. Och det kommer i sin tur från den indoeuropeiska roten klau- som användes om sådant som hade att göra med att låsa eller sätta fast saker. Krokar, haspar, spikar, bommar, lås.
Man skulle kunna tro att det hette så för att munkar och nunnor levde instängda, men så var det inte. Claustrum var som sagt bara en del av klostret, en tillsluten del som inga obehöriga hade tillträde till. Hela klostret var ett monasterium, och det är ett grekiskt lånord – monasterion heter det på grekiska. Ordet består av monas-, av monos, som betyder ensam, och -terion, som är en plats där man gör något. En plats där man lever i avskildhet, alltså.
Ordet munk kommer också av monos, och ursprungligen var en munk en religiös eremit. När eremiterna slöt sig samman och bildade kollektiv blev det alltså ett monasterium. Nunna har ett helt annat ursprung men kommer också från latin. Troligen är det ett barnspråksord för en äldre kvinna – som italienska nonna, som betyder farmor.
Ett kluster av toner
Klostren i spelet är bara kloster. Man får inte veta vilken religion som utövas där eller vilka som lever där. Däremot kan man få poäng, till exempel om man anlägger en klosterträdgård. Ju mer man bygger omkring klostret, desto fler poäng blir det. Nästa gång man får upp ett kloster hamnar det därför ofta bredvid det första, och så bildas klosterkluster.
Ett kluster är en klunga, en grupp eller en ansamling av något. I språkvetenskapen talar man om konsonantkluster, inom kemin finns det atomer och molekyler som bildar kluster och i musiken kan det finnas kluster av toner.
Det handlade om tonkluster när jag träffade på ordet första gången. Det var 1970-tal och mina syskon och jag var med i ett radioprogram i P2 om barns upplevelse av ”vuxen” musik, närmare bestämt modern konstmusik. Ett av musikstyckena var uppbyggt av kluster, och pappa, som höll i programmet, sa att det skulle kunna heta I en klusterträdgård. Det var ett skämt med ”ett lite såsigt populärmusikstycke” som heter I en klosterträdgård, sa han. I mitt huvud var det en trädgård där kluster av toner hängde på trädens grenar som klasar av frukt.
Språkhistoriskt hänger kluster och kloster däremot inte på samma klase. Kluster är inlånat från engelska i mitten på 1900-talet. På fornengelska heter det clyster och är enligt Etymonline.com ”a number of things growing naturally together”. Troligen kommer det från samma rot som clot, som är en klutt eller en klump. Kluster heter ungefär likadant på flera germanska språk, som tyska och nederländska, och dessutom på polska.
Knyta ihop säcken
Verbet som claustrum är bildat till, claudere, har gett upphov till fler ord som finns på svenska. Klu- i inkludera och exkludera kommer till exempel därifrån. Verbet klaudera användes på 1500–1700-talet, och att klaudera var att sätta något, vanligen siffror, i klamrar eller parenteser, som också har kallats klauderingstecken.
Från samma rot som claudere och claustrum kommer sluta och slut. Om du någonsin har undrat vad innesluta och ansluta egentligen har att göra med sluta är det förklaringen. Klau- betyder ju inte i första hand att något upphör, utan mer att något fästs vid något annat, ansluts eller innesluts. När man slutar knyter man ihop säcken om det som pågått.
Har du förresten tänkt på att sluta böjs på olika sätt? Slut ögonen, säger man, men sluta skjuta! Ja, sluta skjuta, inte sluta skjut, som projektet mot skjutvapenvåld. Sluta är uppmaningsformen, imperativ. Det man ska sluta med står i grundform, infinitiv. Ofta är formerna likadana i infinitiv och imperativ, som i sluta. I verb som springa och skjuta är de däremot olika.
Slutade och slöt
Slut ögonen, alltså. Vi slöt ögonen och vi har slutit fred. Men vi slutade skolan, vi avslutade utbildningen och det har slutat snöa. Man försluter sin försändelse men beslutar att den ska skickas iväg. En del ord, som besluta, kan ha båda böjningsformerna – både beslöt och beslutade fungerar.
Att det har blivit så beror på att språket tar sina krumsprång. I vissa sammanhang har det ena böjningsmönstret blivit vanligare och helt tagit över. I andra finns det gamla mönstret kvar. Men mer om det en annan gång.
