Att avsiktligt plåga och döda djur är ett antisocialt beteende. För lodjur är det tortyr – som rovdjursjägare live-filmar som våldsunderhållning och som svenska myndigheter medverkar till, skriver Eva Stjernswärd.
Om statsminister Kristersson utsätter sin hund Winston för det våld som jägare begår mot lodjur, torde det anmälas som djurplågeri. Vad skulle hans döttrar säga om de då förstod vad det innebar; att jakt på lodjur med ungar är sadistiskt, att lodjur jagas under sin parningstid, att aggressiva lösa hundar mobbar lodjuren, att lodjur slaktas för sin päls?
Winston riskerar inte att skjutas som pälstrofé – men värnlösa lodjur räddas inte av Tidöregeringen, som 2023 införde militära automatvapen mot djur. Samma dödsvapen som kopplas till seriemord i USA och Bryssel.
Våldsunderhållning iscensätts och konsumeras mest av män. Sveriges radio belyste nyligen dagens porrfilmsbransch i programmet Konflikt. De visade att porrfilmer numera består av grovt våld och verkliga övergrepp. Så långt har avtrubbningen inför våld mot kvinnor gått. Exakt samma avtrubbning inför våld mot djur och verkliga övergrepp ses i dag i svensk jakt. Rovdjursjägares filmer och trofébilder tillsammans med jägarförbundens demonisering av vilda djur besudlar naturen.
Olaga våldsskildring är ett brott som bland annat innebär spridande av våldspornografi, samt i vissa fall även grovt våld mot människor och djur. Delcitat ur brottsbalken 16§: ”Det samma gäller den som i rörliga bilder närgånget eller utdraget skildrar grovt våld mot människor eller djur med uppsåt att bilderna sprids eller som sprider en sådan skildring.” Jägare live-filmar närgånget och utdraget, med actionkameror på både hundar och sig själva, djurens dödsångest. Lodjur med blödande ögon, skadskjutna eller panikslagna uppe i träd, hetsade av GPS-försedda hundar, visar sadism och hur jägare är besatta av att plåga kattdjur.
Problemet är inte alla jägare, men definitivt personlighetstypen som dras till rovdjursjakt. Vem njuter av att döda någon i underläge? Vilka tänder på att vara många mot en? Vilka tränar hundar för att plåga andra djur? Vem fångar lodjur i fällor för att avrätta dem?
Jo, det gör hela 11 393 jägare som för ett tillfälle anmälde sig för att döda 200 lodjur (2023). Fridlysta lodjur som är svenska folkets älsklingsdjur, men som få har sett i verkligheten, säljs till huliganer och troféjägare. Det svindlade antal lodjur, björn, varg och räv som dödas i Sverige varje år, visar att dödandet följer samma beroendeframkallande mönster som driver seriemördares jakt på adrenalinkicken de får varje gång de mördar. Många jägare är samma år från år: män och några kvinnor som lever för att döda djur.
På engelska skrivs och forskas om vad som psykologiskt driver troféjägare. Psykologiprofessor Geoffrey Beattie citerar i sin högaktuella bok Trophy hunting, a psychological perspective (2020), kriminologen Xanthe Mallett, om att avsiktligt skadande av djur är en första indikator på känslokyla och avtrubbning i psykopaters bakgrund. Eftersom troféjakt går ut på att avsiktligt skada och döda djur, pekar Mallet på att troféjägare delar drag med seriemördare: risktagande, känslokyla, brist på empati, vapenfixering, narcissism och likgiltighet inför andras lidande.
Viltforskare och författare Gareth Patterson pekar också på skrämmande likheter mellan seriemördare och troféjägare. Båda kategorier planerar sina dåd i förväg. I jakttidningar följer bildestetiken samma manliga blick som i våldspornografi. Jägare grenslar leende sina offer eller riggar djur för att de ska se farliga eller så stora ut som möjligt. Rovdjur visas med uppspärrade gap. Jaktvapnen lutas mot djuret, helst i bildens fokus, som en maskulin potenssymbol för lusten och makten att döda.
Enligt John Douglas, en av FBI:s främsta profilerare, samlar seriemördare souvenirer och troféer från sina offer och inspireras av pornografiska våldsbilder för kunna förlänga sina våldsfantasier. Det motsvarar hur troféjägare stimuleras av bilder på sig själva med dödade djur på sociala medier och av att fylla sina hus med troféer.
Svensk natur är i dag minerad med spionkameror och förrädiska lockmedel för att i förväg kartlägga exakt vara alla djur befinner sig. Naturvårdsverkets handläggare, som har mycket blod på sina händer, har infört ytterligare ett övergrepp, nämligen jaktträning med hundar månaden innan licenstiden infaller. Allt för att stressade lodjur ska kunna prejas direkt.
När det drabbar människor rubriceras sådant som olaga förföljelse (stalking) eller försök till misshandel. När det drabbar lodjur görs det till laglig förföljelse och legaliserad misshandel med syfte att döda och råna lodjuren på sin päls.
