Sedan tidigare finns en plan att återväta våtmarker fram till 2030, som regeringen har lagt fram, för att öka den biologiska mångfalden, förbättra för klimatet och ge skydd i landskapen mot torka, översvämning och brand. 

Nu vill regeringen förenkla för markägare som vill återväta sina marker genom att förändra det juridiska regelverket kring markavvattning, som beskrivs som ålderdomligt och föråldrat. 

– Regeringen har gjort en kraftfull satsning på det långsiktiga arbetet med återvätning av våtmarker på runt 3,7 miljarder kronor fram till 2030. Nu utreder vi hur byråkratiska hinder kan tas bort, samtidigt som vi tillgodoser intressen inom till exempel jord- och skogsbruket. De markägare som vill återväta sina våtmarker ska inte hindras av stel byråkrati, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, i ett pressmeddelande.

Det är Naturvårdsverket som tillsammans med Statens jordbruksverk och Havs- och vattenmyndigheten har ett uppdrag att se över regelverket. Det handlar bland annat om att ändra reglerna för att ompröva och återkalla tillstånd till markvattning. Förändringar ska göras utan att jordbruksmarken påverkas negativt. Förslaget presenterades 2 februari i år.

Torvbrytningen fortsätter

Samtidigt som reglerna ska förenklas för återvätning, fortsätter flera län att ge tillstånd till nya torvtäkter. En genomgång som Sveriges natur har gjort visar att 89 nya torvtäktstillstånd har godkänts av landets 21 länsstyrelser under åren 2012-2022.

Torvtäkterna gäller främst torv för användning inom odling och inte som energikälla för förbränning.

– Det är helt orimligt att ge nya tillstånd. I den klimatkris vi befinner oss i behöver vi sluta med det som ger störst utsläpp per hektar, och det är torvtäkt, säger Åsa Kasimir, våtmarksforskare vid Göteborgs universitet, till Sveriges natur.

Hon tycker att det är uppseendeväckande många tillstånd som ges.

Som svar ger Länsstyrelsen i Jönköping, där elva tillstånd har getts ut, att det rör sig om redan dikad torvmark och att ingen ny torvbrytning beviljas på myrar som inte är påverkade sedan tidigare.

– Det är ju en stor skillnad på värdefulla mossar och de som det bedrivs torvbrytning på, säger Nils Lagerkvist som är miljöskyddshandläggare i Jönköping, till Sveriges natur.