EU har redan på plats ett klimatmål för 2030 som innebär 55 procents minskning av växthusgasutsläppen jämfört med 1990 års nivåer. Nu föreslår EU-kommissionen att målet för 2040 ska vara en nettominskning med 90 procent. 

Förslaget är enbart en rekommendation, och det konkreta lagförslaget kommer att läggas av nästa EU-kommission, efter att EU-valet hållits i juni i år.

EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra säger i ett pressmeddelande att behovet av klimathandling är ”bortom tvivel”:

”Två ben”

– Framöver kommer vi att behöva stå mer stadigt på två ben: ett säkert och hälsosamt klimat för alla att leva i, och en stark, motståndskraftig ekonomi, med en ljus framtid för näringslivet och en rättvis omställning för alla.

Han fortsatte med att säga att meddelandet ska ses som ett tydligt budskap till resten av världen om att ”Europa fortsätter att leda vägen i den globala klimatambitionen”. 

– Att tackla klimatkrisen är ett maraton, inte en sprint. Vi måste se till att alla passerar mållinjen, och att ingen lämnas kvar.

”Otillräckligt”

Samtidigt höjs röster för att målet trots allt inte räcker. 

– Rekommendationen från EU:s vetenskapliga råd är tydlig. EU måste minska utsläppen med uppemot 95 procent till 2040 för att vara i linje med vetenskapen. Det är synd att inte kommissionen vågar gå hela vägen och rekommendera ett mål i linje med vetenskapen. Vi måste göra allt i vår makt för att minska utsläppen i den takt som krävs, säger EU-parlamentariker Pär Holmgren (MP) i ett mejl.

Han fortsätter:

– 90 procent nettoutsläppsminskningar till 2040 är bra, men otillräckligt. Vi behöver snabba utsläppsminskningar här och nu. Vi vill att EU år 2040 ska vara nettopositiva – vi ska binda mer kol i skog och mark än vad vi släpper ut. Den bästa metoden för att minska våra utsläpp här och nu är förnybar energi, en omställning i transportsektorn och en ny skogspolitik, säger Pär Holmgren.

”Sluta dalta!”

Även Centerpartiets Europaparlamentariker Emma Wiesner är besviken på målet, som hon menar satts som det lägsta möjliga.

– Sluta dalta! Nu får det vara slut på att dalta och pjåska med fossilkramarna, med utsläppsälskarna, med planetförstörarna. De kan inte få styra längre. De sätter kortsiktiga ekonomiska intressen framför långsiktigt hållbar utveckling. Om EU ska vara bäst i världen på klimatpolitik, så måste vi satsa mot världsrekordet. Då håller det inte att göra minsta möjliga, säger hon i ett pressmeddelande.

Socialdemokraternas delegationsledare i Europaparlamentet och ledamot i miljöutskottet, Heléne Fritzon, är även hon besviken. Hon skulle ha velat se ett mål på 95 procent.

– Att fasa ut det fossila är nödvändigt för att stoppa Putins och gulfstaternas grepp om världspolitiken och svenskarnas ekonomi. Vi ska sätta svenska folket och Sverige först, säger Heléne Fritzon (S).

Även från miljöorganisationerna kommer kritik. Greenpeace skriver i ett uttalade att ”Det här är lika meningsfullt som att försöka hindra lungcancer utan en plan för att få slut på rökandet”, uppger TT.

Flera länder vill se mer ambition

WWF beklagar i ett pressmeddelande att EU-kommissionen ”inte på allvar utredde möjligheten att uppnå klimatneutralitet till 2040”.

– Vi har sett vid de senaste hälso- och energisäkerhetskriserna vad regeringar kan göra när de bestämmer sig, och vi bör behandla klimatkrisen som det existentiella hot den är. För att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader måste vi uppnå klimatneutralitet senast 2050 på global nivå. Men EU behöver sikta på klimatneutralitet redan 2040, inte minst med tanke på EU:s ansvar för att klimatkrisen uppstått och på våra goda förutsättningar att lyckas med utsläppsminskningar, säger David Mjureke, klimatexpert på WWF.

För ett par veckor sedan, inför dagens förslag, skrev elva medlemsstater, inklusive Danmark, Finland, Frankrike och Tyskland, ett brev till EU-kommissionen där de uppmanade kommissionen att föreslå ett ambitiöst 2040-mål. Den svenska regeringen ställde sig inte bakom brevet och uppmaningen.

– WWF hoppas att svenska regeringen ska stå för vad den tidigare sagt om att verka för en hög europeisk ambitionsnivå på klimatområdet. Nu måste alla EU-länder som tar klimatfrågan på allvar kräva att 2040-målet skärps jämfört med kommissionens förslag, säger David Mjureke.