Demonstrationer har hållits i städer som Berlin, Essen, Köln, Leipzig och Nürnberg och Rostock under den senaste veckan och fler än 100 planeras till helgen. De flesta samlingar sker under parollen ”enade mot extremhögern”.

Den 10 januari avslöjade grävande journalister vid nyhetssajten Correctiv att omkring 20 personer höll ett ljusskyggt möte på ett hotell i Potsdam utanför Berlin i november.

Högt uppsatta AFD-politiker träffade högerextremister, företagsledare, välgörare och sympatisörer och diskuterade hur det kan göras möjligt att tvångsförvisa miljontals människor från Tyskland. I den gruppen inkluderades personer som har tilldelats tyska medborgarskap men som inte har etniskt tyskt ursprung eller inte anses vara tillräckligt anpassade.

En mötesdeltagare var en nära medarbetare till AFD:s partiledare Alice Weidel. En annan var Martin Sellner, ledare för den högerextrema österrikiska organisationen Identitär rörelse som driver konspirationsteorin om att ett avsiktligt ”folkutbyte” pågår i Europa. På plats fanns också två politiker från kristdemokratiska CDU.

Offentliga personer, allt ifrån elitfotbollstränare till biskopar, har uttryckt sitt stöd för protesterna. Det tyska författningsskyddets ordförande Thomas Haldenwang uppmanar ”den tysta majoriteten” att ta tydlig ställning mot extremismen i Tyskland.

Näst största parti

Alternativ för Tyskland (AFD) grundades 2013. Partiet fick snabbt ett uppsving i opinionen men misslyckades med att komma in i förbundsdagen samma år.

Till en början fokuserade partiet på följderna av eurokrisen, som man ansåg hade hanterats felaktigt av Merkelregeringen.

2015 antogs ett nytt partiprogram, där motståndet mot euron hamnade i skuggan av invandringsmotståndet och kritiken mot islam. Sedan dess har den politiska inriktningen blivit alltmer nationalkonservativ och retoriken islamfientlig och kraftigt invandringskritisk.

Sedan sommaren 2023 har AFD varit Tysklands näst största parti i opinionsmätningarna och det har under den senaste tiden fått över 20 procents stöd.