Samtidigt som världens ledare samlats i Davos för att prata världsekonomi släppte organisationen Oxfam en ny rapport under tisdagen som visar på skriande ojämlikheter i världen. Sedan 2020 har närmare två tredjedelar av världens nya tillgångar tillfallit den rikaste procenten – nästan dubbelt så mycket som de övriga 99 procenten tillsammans. Nu menar organisationen att det är dags för en extra skatt på de rikaste.
Denna vecka samlas världens ledare i Davos för årets upplaga av World economic forum. Samtidigt tar hjälporganisationen Oxfam tillfället i akt att publicera sin nya rapport ”Survival of the richest”, som visar att nästan två tredjedelar (63 procent) av de 42 biljoner (alltså miljoners miljoner) som ”skapats” i världen sedan 2020 har tillfallit den rikaste procenten i världen, medan de resterande 99 procenten har fått dela på den dryga tredjedel (37 procent) som återstår.
– Medan vanliga människor gör dagliga uppoffringar när det gäller väsentligheter som mat så har de superrika överträffat till och med sina vildaste drömmar. Bara två år in så håller det här decenniet på att bli det bästa hittills för miljardärer – en rytande 20-talsboom för världens rikaste, säger Gabriela Bucher, verkställande direktör för Oxfam International, i ett pressmeddelande.
Samtidigt har den senaste tidens inflation inneburit att 1,7 miljarder arbetare i världen lever i länder där inflationen ökat snabbare än lönerna och att omkring 820 miljoner människor, ungefär en tiondel av jordens befolkning, går hungriga.
Därför trycker Oxfam på att det är dags för världens regeringar att införa en extra tillfällig skatt för de superrika och för företag som gör extrema vinster, exempelvis vid tillfällen då energipriserna rusar i höjden. Organisationen uppmanar också till att öka beskattningen på de rikaste mer permanent, till exempel genom arvsskatt, fastighetsskatt och skatt på inkomster från kapital.
En skatt på upp till fem procent på världens multimiljonärer och miljardärer skulle kunna ge 1,7 biljoner dollar varje år – något som skulle kunna räcka till att lyfta två miljarder människor ur fattigdom, finansiera de humanitära vädjanden som idag inte är fullt finansierade, leverera en 10-årsplan för att stoppa världshungern, stödja fattigare länder som härjas av klimatpåverkan och ge universell hälsovård och ett socialt skyddsnät för alla som lever i låg- och lägre medelinkomstländer, skriver organisationen i pressmeddelandet.
– Att beskatta de superrika samt de stora företagen är dörren ut ur dagens överlappande kriser. Det är dags att vi raserar den bekväma myten att skattesänkningar för de rikaste leder till att deras förmögenhet på något sätt ”sipprar ner” till alla andra. Fyrtio år av skattesänkningar för de superrika har visat att stigande tidvatten inte lyfter alla fartyg – bara superyachter, säger Gabriela Bucher.
Rapporten visar att de senaste 40 åren har en generell trend i världen varit minskande skatt för de rikaste. Hälften av världens miljardärer lever i länder som inte har någon arvsskatt. Dessutom beskattas inkomster från kapital generellt sett betydligt lägre än inkomst från lönearbete. Den genomsnittliga skatten för inkomst på kapital är 18 procent.
Samtidigt går det att se att många rika länder har haft betydligt högre skattenivåer än idag under de år som varit bland de mest framgångsrika när det gäller att skapa välfärdstjänster såsom sjukvård och utbildning.
– Att beskatta de superrika är den strategiska förutsättningen för att minska ojämlikheten och återuppliva demokratin. Vi måste göra detta för innovationen. För starkare offentliga tjänster. För lyckligare och hälsosammare samhällen. Och för att tackla klimatkrisen, genom att investera i lösningar som motverkar de allra rikastes vansinniga utsläpp, säger Bucher.
