När Folk och försvars rikskonferens inleds på söndag är det mot bakgrund av en ny, turbulent värld där allt fler frågor behandlas som frågor om säkerhet, enligt presentationen på arrangörens hemsida. Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska identitet och vision är ett övergripande tema, med många programpunkter om den förändrade Sverigebilden i världen och de hot som detta medfört, och givetvis står Sveriges roll i Nato på agendan.

Enigheten kring Natomedlemskap utmanas av Svenska freds som tillsammans med Svenska läkare mot kärnvapen under konferensen passar på att släppa sin rapport Sverige i Nato. Den belyser bland annat de konsekvenser av Natomedlemskap som det inte pratas om bakom dörrarna på Högfjällshotellet i Sälen. Det är mycket annat som inte heller får plats i programmet, tycker Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska freds, som kommer att delta i konferensen.

– Jag hoppas kunna ställa kritiska frågor och öppna upp det här slutna rummet för våra medlemmar. Det är ett speciellt tillfälle där så mycket makt är koncentrerad på en plats för att diskutera säkerhet, men perspektivet är inriktat på nationella och militära perspektiv. Jag ser fram emot att försöka bredda det säkerhetspolitiska perspektivet, trycka på att säkerhet är mycket bredare, vi måste diskutera hur vi förebygger att väpnade konflikter bryter ut och klimatfrågan till exempel.

Hamnar i skymundan

Ordet klimat lyser mycket riktigt med sin frånvaro i programmets rubriker, men ett fåtal punkter går bortom det rent militaristiska eller ekonomiska, som Mänskliga rättigheter i en omänsklig värld och En omvärld i gungning – behövs nya fredsskapande verktyg? och ett block ägnas demokratins överlevnad. Enligt Kerstin Bergeå är det ett ganska klassiskt mönster att de bredare perspektiven på fred och säkerhet förläggs till konferensens senare del eller sista dag.

– De perspektiven borde stå först på agendan tycker jag.

Josefin Lind, generalsekreterare för Svenska läkare mot kärnvapen, skulle också vilja se en bredare ansats.

– Det är väldigt lite civilsamhälle som vanligt, en eller två företrädare som får vara på plats på scen. Det är synd, man missar många perspektiv. Men det är ändå en viktig arena för att träffa folk och ställa frågor till företrädare i politiken.

Ökad militarisering

Precis före jul fick Svenska freds, SLMK och flera andra organisationer inriktade på fredsarbete beskedet att det statliga stöd som delas ut via Folke Bernadotteakademien, och som de i stor utsträckning är beroende av, med kort varsel dras in. Detta, och många andra frågor, är förstås något som Josefin Lind och Kerstin Bergeå har med sig till konferensen, där beslutande politiker kommer finnas på plats.

– Jag skulle vilja fråga Tobias Billström om hur han ser på att vi kan få en bredare och mer pluralistisk säkerhetsdebatt i Sverige, om han tycker det är viktigt, och koppla till det indragna stödet. Ulf Kristersson vill jag fråga om kostnaderna för upprustningen, var ska de pengarna tas ifrån? Och vad kommer det militära samarbetsavtalet med USA att innebära? Vi har inte haft någon demokratisk eller djupgående debatt, varför har man inte som Norge skrivit in att vi inte ska kärnvapen på svensk mark?, undrar Kerstin Bergeå.

Ett nytt inslag förra året var att vapenindustrin, representerad av Micael Johansson, verkställande direktör och koncernchef SAAB, gavs tid på scenen, och detta upprepas i år.

– Det visar på att det militära perspektivet nu får ännu större plats på konferensen, att de som faktiskt tjänar miljarder på upprustning helt oreflekterat får plats på scenen, menar Kerstin Bergeå.