En av de kontroversiella lagar som antogs av Israels parlament i somras och som inskränker Högsta domstolens befogenheter stoppades på måndagen av just Högsta domstolen. Lagen ifråga fråntar domstolen rätten att upphäva regeringsbeslut som den uppfattar som ”orimliga”, den så kallade rimlighetsklausulen, och ingår i det reformpaket som lanserades av Benjamin Netanyahus högerregering i början av förra året, och som gav upphov till omfattande protester i landet. Kritikerna ser lagpaketet som ett hot mot demokratin, och den lag som i går stoppades befarades kunna leda till korruption och otillbörliga tillsättningar på viktiga poster.

Tydlig signal

Åtta av domstolens 15 domare röstade för att stoppa lagen. Netanyahus parti Likud har i ett uttalande sagt att Högsta domstolens beslut är olyckligt och att det motsätter sig ”folkets vilja till enhet, särskilt under krigstid”, uppger Reuters. Oppositionens ordförande Yair Lapid berömde å sin sida domstolen, och menar att beslutet sätter punkt för ett år av inre slitningar som lett fram ”till den mest fruktansvärda katastrofen i vår historia”.

Enligt en analys i den israeliska tidningen Haaretz är det viktigaste inte den stoppade lagen i sig, utan att tolv domare slog fast att domstolen har befogenhet att gripa in. Därmed sänder man en tydlig signal till lagstiftaren, det vill säga Netanyahus regering; om den fortsätter ”försöka undergräva demokratins grunder, såsom yttrandefrihet, ett oberoende rättsväsende eller minoriteters rättigheter”, kommer den att stöta på patrull.

”Förödande driva frågan nu”

Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap med inriktning på bland annat israelisk inrikespolitik, berättar att när lagen röstades igenom i juli följde en diskussion om vilka scenarier man hade vänta ifall den skulle annulleras av domstolen:

– Kommer regeringen att upplösa HD eller sätta sig över beslutet och ändå driva igenom den? Men det är omöjligt att hamna i den situationen när man har ett pågående krig som man är upptagen av. Det skulle också vara förödande för regeringen att börja driva frågan nu när man redan ligger extremt dåligt till opinionsmässigt.

Principiell seger

Israel har ingen konstitution på det sätt som många andra länder har, utan istället ett antal grundläggande lagar, och domstolsbeslutet att inte acceptera en förändring av rimlighetsklausulen tillhör en sådan.

– Sedan gäller det hela principen huruvida HD tycker sig ha rätt att diskreditera den här typen av förändring av grundläggande lagar, förklarar Isabell Schierenbeck.

Bland de stora förändringarna i rättsväsendet som aviserades förra året är lagen om rimlighetsklausulen den första som gått så långt som att testas i Högsta domstolen, och den var därför av stor vikt för Netanyahus regering.

– Det är ett extremt bakslag, konstaterar Isabell Schierenbeck.