”Vi har gjort bedömningen att åklagarens bevisning i avgörande delar är robust och övertygande och att tingsrätten i huvudsak har gjort en riktig bedömning när de funnit åtalet styrkt”, säger hovrättsrådet Robert Green i ett pressmeddelande.

Målet mot 62-årige Hamid Noury, som greps på Arlanda i november 2019, handlar om avrättningar av ett mycket stort antal politiska fångar i Gohardashtfängelset i Teheran sensommaren 1988.

Muntlig bevisning

Enligt åklagare och vittnen arbetade Noury i fängelset och var högst delaktig i dödandet av personer kopplade dels till den politiska organisationen Folkets mujahedin, dels andra vänsteranhängare som avsagt sig sin islamiska tro.

”Bevisningen i målet består till stor del av omfattande muntlig bevisning i form av förhör med målsäganden och vittnen som gjort iakttagelser av dramatiska händelser som inträffat för mer än trettio år sedan, vilket har gjort målet speciellt”, säger Robert Green.

Avrättningarna ska ha utförts på order av Irans dåvarande högsta ledare, ayatolla Khomeini, som krävde att sympatisörer till Folkets mujahedin skulle avrättas eftersom de ställt sig på Iraks sida i kriget länderna emellan.

Två omgångar

Den första vågen av avrättningar i Gohardashtfängelset inleddes i slutet av juli och pågick till mitten av augusti. Avrättningarna riktade in sig på sympatisörer till Folkets mujahedin och har bedömts utgöra grovt folkrättsbrott.

Den andra vågen avrättningar på fängelset skedde mellan slutet av augusti och början av september 1988, och riktade sig mot fängslade vänstersympatisörer. Eftersom den gruppen inte går att koppla till den internationella konflikten mellan Iran och Irak har de avrättningarna rubricerats som mord.

Hamid Noury, som hade rollen som assistent till den biträdande åklagaren i Gohardasht, ska bland annat ha deltagit i mördandet genom att välja ut fångar för avrättning.

Hängdes omedelbart

Dödsstraffen verkställdes omedelbart genom hängning, i strid med grundläggande krav på en rättvis domstolsprövning.

Hamid Noury har själv hela tiden hävdat sin oskuld och har under rättegången kallat uppgifterna om massavrättningarna för en ”uppdiktad saga”.

Även den iranska regimen hävdar att målet bygger på ”ogrundade och fabricerade anklagelser mot Iran” och kallade livstidsdomen i Stockholms tingsrätt i fjol för ett ”politiskt ställningstagande”.

Enligt uppgifter till TT greps den svenske EU-tjänstemannen Johan Floderus i Iran i april förra året som en konsekvens av fallet mot Noury. Han har sedan dess suttit fängslad, misstänkt för spioneri.

När åtalet mot Floderus blev känt för drygt en vecka sedan stod det klart att han anklagas för ”korruption på jorden” och riskerar dödsstraff.

Utrikesminister Tobias Billström (M) har kallat anklagelserna mot Floderus ”fullständigt grundlösa och felaktiga” och EU:s utrikeschef Josep Borrell har upprepade gånger krävt att Iran ska frige den 33-årige svensken.