Nederländerna har vaknat till en ny verklighet med ytterhögerns PVV för första gången som landets största parti i parlamentet.
Men splittringen är stor – liksom olustkänslan hos invandrare och muslimer.
Efter dagar av dis i en grå november spricker en klarblå himmel upp över Haag. Men inte för alla.
Resultatet i parlamentsvalet i onsdags skapar jubel, men också oro.
– Jag utesluter inte att bli premiärminister, säger valvinnande Geert Wilders enligt tidningen De Telegraaf.
Med 37 mandat i parlamentet är hans PVV nu Nederländernas största parti. Framgångarna för det starkt EU- och invandringsfientliga partiet väcker dock olust bland invandrare och muslimer.
– Jag fick just ett meddelande från en lärare i en gymnasieskola vars elever frågade i morse om de nu måste lämna landet. Det här är verkligen en jordbävning, säger Mohammed Aknin från en muslimsk organisation i Tilburg till tidningen AD.
"Omskakning"
I PVV:s valmanifest talas om förbud mot koraner och moskéer, en bindande folkomröstning om EU-medlemskapet och att asylsökare ”festar på härliga gratisbufféer”.
Grekiske Dioni, som bott tolv år i Nederländerna, konstaterar att samma saker även hörs i hans hemland och andra länder i Europa. Men för egen del känner han ingen oro.
– Nej, nej. Holländarna har en kultur av hundratals år med öppenhet, säger han under en rökpaus utanför en restaurang i Haag.
Några kvarter bort spekulerar paret Paul och Esther i om Wilders nu kommer att ta plats i en regering för första gången.
– Jag tror det är dags nu att han tvingas ta ansvar, säger Esther.
– Det här kan vara en bra omskakning för landet, tror Paul.
Rutte går – men när?
På tidningarnas förstasidor dominerar en jublande Wilders och rubriker om högersväng och storseger. Vänsterlutande De Volkskrant toppar med chockade unga aktivister på valvaka hos de rödgröna.
Alla är överens om att regeringsbildningen kommer att bli svår. Nederländerna har en tradition av utdragna förhandlingar, som senast varade i nästan ett år efter valet 2021.
PVV behöver stöd från flera andra partier för att kunna regera. Partiledaren för högerliberala VVD, Dilan Yesilgöz-Zegerius, har visserligen närmat sig PVV men har också sagt rakt ut att hon inte kan tänka sig en regering under Wilders. Ett mer sannolikt alternativ är i så fall att Yesilgöz själv får ta premiärministeransvaret.
Tills vidare får hennes avgående partikamrat och företrädare Mark Rutte fortsätta leda en övergångsregering. När TT av en slump nästan springer in i honom i regeringskvarteren på torsdagsförmiddagen talar han allvarligt i telefon och har tydligt ingen lust att prata.
Han ska avgå – men när är det ingen som vet.
Fakta: Geert Wilders
Geert Wilders (född 1963) är sedan 2006 partiledare för det då nybildade nederländska Frihetspartiet (PVV).
Han är född i Venlo i sydöstra Nederländerna och blev politiskt aktiv i högerliberala VVD (Folkpartiet för frihet och demokrati) på 1990-talet. Han valdes in i parlamentets underhus för VVD 1998 och är i dag den ledamot som suttit längst i kammaren. Efter att ha rört sig mer mot höger och blivit mer och mer islam-, invandrings- och EU-kritisk bröt han med partiet 2004 och startade eget: först som Geert Wilders-gruppen och sedan som PVV.
Det stora genombrottet kom i EU-valet 2009 dår partiet blev näst störst i Nederländerna, med 17 procent av rösterna – följt av en tredjeplats i parlamentsvalet ett år senare, med drygt 15 procent. Det ledde till att Wilders agerade stödparti till en minoritetsregering mellan VVD och kristdemokratiska CDA, som dock endast höll i sex månader innan nyval utlystes.
Partiet har sedan dess stadigt tillhört de större i landet, men utan inflytande över regeringspolitiken. Valresultatet i onsdags – 23,5 procent och 37 mandat – gör det för första gången till landets största.
