Jan Strömdahl, 86 år, ordförande i Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen:

För Indien med ett ekologiskt fotavtryck om ca 0,75 jordklot och ett medelmåttigt HDI (Human Development Index) är en ekonomisk tillväxt livsnödvändig men den behöver också styras mot en grön omställning.
För Sverige med ett ekologiskt fotavtryck om knappt 4 jordklot och ett väldigt högt HDI är en ekonomisk tillväxt förödande för möjligheten att åstadkomma en grön omställning.

Anna-Carin Hall, 63 år, pressansvarig för Kvinna till kvinna:

Idén om ständig tillväxt saboterar all hållbar utveckling och håller på att ta livet av planeten. Samtidigt är tillväxt och det marknadsekonomiska systemet helt sammanflätade så tyvärr måste svaret bli: Ja, tillväxt kommer fortfarande att krävas om den gröna revolutionen ska bli av. Inga aktörer kommer att bidra till denna i nuvarande system om de inte kan göra vinst. Att hoppas på en global revolution av det ekonomiska systemet i miljöns och klimatets namn är en utopi.

Göran Hådén, 42 år, grön skribent och analytiker:

Forskare har gått igenom över 10 000 vetenskapliga artiklar och utifrån det konstaterat att vi snarast behöver välja mellan BNP-tillväxt eller att nå miljömålen i tid. Ekonomin måste anpassas till planetens gränser, eftersom det motsatta är omöjligt.
Studier visar folkligt stöd för att prioritera miljö och mer fritid högre än ekonomisk tillväxt. AI-effektiviseringar gör det nu enklare än någonsin att med basinkomst och ransonering trygga allas välfärd inom planetens gränser utan global tillväxt.

Patrik Opacic, 40 år, styrelseledamot Basinkomstpartiet:

Ekonomisk tillväxt, om den tvingas fram som idag, är inte bara ett hinder för den gröna omställningen utan driver det stressade slit-och-släng-samhället, med ökad psykosocial ohälsa och en natur- och klimatkatastrof som konsekvens. Ett klädesplagg används i snitt sju gånger innan det slängs, vilket är fantastiskt bra för ekonomiska tillväxten men oerhört dåligt för naturen och människan. Lösningen är basinkomst som skapar en mer balanserad och hållbar utveckling som bygger på frivillig tillväxt.

Tove Ahlström, 46 år, hållbarhetsexpert och nätverksproffs:

All tillväxt, i dagens paradigm, leder till ökade koldioxidutsläpp och mer resursutnyttjande vilket leder oss närmare en framtid vi inte vill se. Om mänskligheten vill leva kvar på planeten så som vi känner till den idag så måste utsläppen ner snabbt. Det betyder att vissa branscher måste ha mycket hög tillväxt, t.ex. förnybar energi och olika cirkulära system, medan andra branscher måste läggas ner, till exempel olja- och kolindustrin.
Att prata om tillväxt är förlegat i mina ögon. Vi borde prata om hur vi skapar meningsfulla liv i balans med naturen, en wellbeing economy.

Gunnar Brundin, 74 år, talesperson för Partiet Vändpunkt:

Tillväxten är ett hinder och den primära orsaken till klimatförändringarna och världens pågående sjätte massutrotning.  Enligt forskare så finns det idag en 99-procentig korrelation mellan ekonomisk tillväxt och energianvändning. Nerväxt är nödvändig och kan genomföras genom att avveckla stora delar av vår industriella ekonomi till förmån för investeringar i mer självförsörjande lokalsamhällen med regenerativt jord- och skogsbruk, en närvarande offentlig sektor samt finansiering av basinkomst.

Rebecka Le Moine, 33 år, riksdagsledamot för Miljöpartiet: 

Det är ett hinder, och en tankevurpa. Ekonomisk tillväxt kräver ett ökat uttag och ökade utsläpp. Vi har inte tid att öka utsläppen lite långsammare, vi måste minska dem och restaurera naturen, som är det mest effektiva sättet att binda växthusgaser. Vi har hundratals undertecknade konventioner på plats, vetenskapen är tydlig, men ändå är ekonomisk tillväxt som en överordnad religion. Det är egentligen bara sunt förnuft som måste plockas fram och användas. Att sträva efter en evig exponentiell tillväxt, är varken möjligt eller önskvärt.