Världshälsoorganisationen WHO klassar dataspelsmissbruk som en sjukdom som tas upp i den senaste uppdateringen av den internationella klassifikationen ICD, International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems.
Men eftersom detta är en ny diagnos är oklarheterna stora om hur många som är drabbade, hur svåra konsekvenser spelberoendet får och hur man bäst ska behandla sjukdomen säger Ali M. Mattu, professor i psykiatri vid Columbia Universitys klinik för oro och relaterade sjukdomar.
– Det stora flertalet som spelar dataspel blir inte beroende, precis som att de flesta människor som dricker alkohol inte får beroendeproblem. Men eftersom detta är en ny diagnos så vet vi inte hur vanligt problemet med datorspelsberoende är. Vi vet inte heller hur det relaterar till oro, depression, adhd eller andra psykiatriska problem, säger han.
Symptom på spelberoende
Det finns flera studier från de senaste åren som har pekat mot att datorspelsberoende kan vara ett sjukdomstillstånd. En undersökning från Oxford som genomfördes 2016 visade exempelvis att 0,5 procent av befolkningen uppvisade symptom på beroende.
En annan undersökning som 2016 gjordes av IT-säkerhetsföretaget ESET visade att omkring sex procent av deltagarna i studien spelade dataspel dygnet runt medan tio procent spelade mellan 12 och 24 timmar.
– Baserat på vad vi vet om beroende uppstår datorspelsberoende troligen när individer spelar på ett självdestruktivt sätt, trots att det har negativa konsekvenser på deras liv. Med andra ord när spelandet går före skola, arbete, relationer och att ta hand om sig själv, säger professor Ali M. Mattu.
