Tidigare hovrättspresident Fredrik Wersäll har på regeringens uppdrag utrett hur anonyma vittnen kan införas i Sverige.

Anonyma vittnesmål är möjliga i flera andra länder, till exempel Danmark, Norge och Finland, men används mycket sällan.

I det system som Wersäll föreslår ska ett vittne kunna vara anonymt om risken för att utsättas för allvarlig brottslighet är ”påtaglig”.

– Det är inte så att alla som känner oro för att vittna ska kunna vittna anonymt. Utan det ska finnas en påtaglig, konkret, risk att utsättas för brottslighet, genom en pågående hotbild eller andra omständigheter, säger Fredrik Wersäll.

Brottet som vittnet hörs om ska ha minst två års fängelse i straffskalan.

Försvaret får inte veta

Både åklagare och den misstänkte ska kunna ansöka hos domstol om att ett vittne ska höras anonymt och det ska gälla både under förundersökning och efter att åtal har väckts, enligt utredaren.

Rätten som dömer i målet ska inte få veta vem det anonyma vittnet är. Inte heller den åtalade eller försvaret ska ha tillgång till vittnets identitet.

– I det avseendet skiljer sig vårt förslag från vissa närliggande länder där försvaret eller rätten kan känna till identiteten, säger Wersäll.

– Vi tycker att det är viktigt att alla i rättssalen har samma information om vittnet, så att ingen sitter med information som den tilltalade inte känner till.

Ett offentligt ombud ska utses för att bevaka rättssäkerhetsfrågor i ärendet.

Begränsat antal fall

För att skydda vittnets identitet ska olika skyddsåtgärder, som skärmar och medhörning, tas till vid förhören. Rätten ska inte kunna fråga efter vittnets identitet och vittnet ska inte behöva svara på uppgifter som kan avslöja identiteten.

Utredaren bedömer att anonyma vittnesförhör kan bidra till att polisen får mer bevisning om allvarliga brott. Men antalet fall per år väntas bli ”relativt begränsat”.

– Vi tror inte att det kommer att bli oerhört vanligt. Ser man i våra grannländer används det då och då, säger Wersäll.

Men metodutveckling hos åklagare och polis skulle kunna leda till en ökad användning i Sverige jämfört med grannländerna, säger han.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2025.

"Många vågar inte"

Anonyma vittnen utreddes även av den förra S-ledda regeringen. Då bedömde utredaren att nackdelarna övervägde fördelarna.

Den nu aktuella utredningen var en av de första som regeringen tillsatte förra hösten.

Bakgrunden är den brutala utvecklingen inom den grova organiserade brottsligheten, inte minst när det gäller skjutningar och sprängningar, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Han framhåller att det är helt avgörande att folk vågar prata med polis och åklagare.

– Vi vet i dag att det är väldigt många som är rädda och inte vågar vittna och inte ens prata med polisen. Det innebär förstås att många brott inte klaras upp, säger Strömmer.