Det är kvinnorna som gör det mesta av det dagliga oavlönade arbetet som krävs i ett hushåll – skurar, dammar, städar, diskar, fejar. Det är också oftast kvinnorna som tar hand om barnen och vabbar, lagar mat och tvättar deras kläder. Till det kommer det tunga ansvaret för föräldrar och släktingar som behöver hjälp.

Den ojämna fördelningen syns redan hos pojkar och flickor och mönstret är det samma bland äldre som inte längre arbetar.

Jämställdhetsmyndigheten konstaterar i sin utredning att normer verkar vara den tydligaste förklaringen till att det går så långsamt.

Men arbetsfördelningen i hemmet är inte frikopplad från hur det ser ut i resten av samhället, förklarar utredaren Johan Kaluza.

– Vi kan inte per automatik förvänta oss att nästa generation kommer att göra mer jämställda val. Vi lär av våra föräldrar, vi träder in på en arbetsmarknad som är könsstereotyp.

Fakta: Rapportens förslag
• Att införa en ny jämställdhetsbonus för att öka incitamenten för föräldrar att dela lika på föräldrapenningen. Den nya bonusen bör stimulera ett jämnare uttag under barnets tre första år och omfatta grupper som delar ojämnt på försäkringen.
• Att införa nya begränsningar i möjligheten att få föräldrapenning efter att barnet har fyllt tre år.
• Att nyblivna mödrar med diagnostiserade förlossningsskador ska få utökade möjlighet till sjukpenning.
• Att socialförsäkringsskyddet för anhörig som vårdar en närstående ökar genom en ny försäkring.
• Att delmålet bör förtydligas för att underlätta genomförande och uppföljning.
• Att uppföljningen av delmålet bör stärkas samt att en ny och kontinuerligt återkommande studie av kvinnors och mäns tidsanvändning bör genomföras.
Källa: ”Livspusslet som inte går ihop”, rapport från Jämställdhetsmyndigheten