DEBATT. Andelen flygande insekter i Tyskland har minskat med nästan 80 procent under de senaste 27 åren. Det visade en internationell studie från 2017. I Sverige är 80 av de knappt 300 vilda arter av bin som är med på Artdatabankens lista hotade. Även för fåglar i det svenska åkerlandskapet visar trenderna på minskande populationer, enligt de standardiserade räkningar som gjorts sedan mitten av 70-talet.
Dessa förändringar speglar hur dagens åkerlandskap blivit en allt fattigare livsmiljö för annat än den odlade grödan. Fokus på ökade skördar har lett till att fälten blivit allt större när diken lagts igen och stenrösen tagits bort. Samtidigt har grödorna blivit mer högavkastande då nya sorter utvecklats. I kombination med en mer intensiv växtodling med ökad användning av handelsgödsel och växtskyddsmedel, har detta medfört att både fåglar och insekter minskat i antal.
Men dagens jordbruksproduktion är inte långsiktigt hållbar. Det finns ett stort behov av att skapa förutsättningar för att tackla jordbrukets utmaningar. I dag har den enskilda lantbrukaren ett väldigt stort ansvar att se till att jordbrukets miljöpåverkan minskas. Detta gör att landskapsperspektivet uteblir och att de åtgärder som görs riskerar att endast bli isolerade öar i det stora landskapet.
Samtidigt gynnas en stor del av den svenska jordbruksproduktionen av att det finns insekter i landskapet. Genom sitt arbete bidrar de med livsviktiga tjänster som skadedjurskontroll och pollinering. För många odlade växter medför närvaron av pollinerare att skördarna ökar. Fler pollinerande insekter i åkerlandskapet kan ses som en direkt produktionshöjande åtgärd för många jordbruksgrödor, exempelvis raps och bönor. Det finns forskning som visar att de vilda bi-arternas värde som pollinatörer är i samma klass som våra ”tama” honungsbin.
Vi anser att det är hög tid att Sverige, i likhet med flera andra länder i världen, jobbar mer strategiskt för att förändra de negativa trender som rått de senaste decennierna för den biologiska mångfalden. Det gäller både odlingslandskapet – åkerlandskapet – i allmänhet och pollinerare i synnerhet. Följande kan genomföras utan att Sverige behöver införa särregler för lantbruket:
• Ta fram en nationell strategi för pollinerare – de första stegen har redan tagits med det uppdrag som Naturvårdsverket fått. Nu måste säcken knytas ihop. Det nya förslaget som ska utarbetas måste förankras med andra relevanta myndigheter samt förses med konkreta och uppföljningsbara åtgärder.
• Mer blommande växter under hela odlingssäsongen – skapa åtgärder inom det nationella landsbygdsprogrammet, till exempel ersättning för blommande zoner och växtskyddsmedelsfria zoner (så kallad växtskyddsplanering).
• Lev upp till EU-gemensamma regler som begränsar användningen av växtskyddsmedel och gödsling i vissa zoner. Det kan till exempel göras genom att införa en handlingsstyrande avgift (miljösanktionsavgift) i kombination med ökad information om de regler som sätts upp i nitratdirektivet och bekämpningsmedelsdirektivet.
• De partier som får regeringsmakten nästa mandatperiod har en god möjlighet att skapa förutsättningar att vända åkerlandskapets negativa trend och skapa ett mer långsiktigt hållbart jordbruk – vi uppmanar er att ta den!
