Många människor lever på marginalen idag och har svårt att klara av en plötslig utgift. I hushåll som består av en ensamstående vuxen med barn saknar nästan hälften sådana marginaler. Det visar statistik från Statistiska centralbyrån (SCB).
Nästan 1,7 miljoner människor i Sverige bor i hushåll som saknar kontantmarginal, det vill säga förmågan att betala en oförutsedd utgift på minst 13 000 kronor. Det är närmare var femte person. Av dessa är är uppskattningsvis 187 000 ensamstående vuxna med barn.
– Ensamstående vuxna med barn sticker ut i flera av indikatorerna som mäter materiell och social fattigdom. I den gruppen är det till exempel vanligare än bland befolkningen i stort att ha svårt att få ekonomin att gå ihop. Det är vanligare att de kommit efter med betalningar, inte har råd att spendera mindre summor på sig själva eller råd att åka på en veckas semester, säger Helena Månsson, utredare på SCB, i ett pressmeddelande.
Har inte råd
Definitionen av materiell och social fattigdom innebär att man inte har råd med en viss levnadsstandard.
Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF), som SCB sammanställer, beskriver levnadsförhållanden för Sveriges befolkning 16 år och äldre inom ett antal områden: hälsa, ekonomi, boende, sysselsättning, välbefinnande och tillit, fritid, sociala relationer, medborgerliga aktiviteter, trygghet och arbetsmiljö, skriver myndigheten.
– I Sverige lever 14 procent av alla ensamstående föräldrar med barn i materiell och social fattigdom. I hela EU är motsvarande andel 26 procent, säger Helena Månsson.
Det är Rumänien, Grekland och Bulgarien som har de högsta andelarna hushåll med ensamstående föräldrar i materiell och social fattigdom i Europa. Luxemburg och Italien har de lägsta.
