På tisdagen presenterade regeringen och Sverigedemokraterna ett tillskott på 10 miljoner kronor till Judiska centralrådet.

Utöver det vill regeringen också förändra i förordningen om statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder. Det är ett stöd som organisationer inom det civila samhället kan söka.

Behov ska gå först

– Bidragen ska gå till de organisationer som har de största behoven, säger socialminister Jakob Forssmed på en pressträff tillsammans med kulturminister Parisa Liljestrand.

Idag fördelas pengarna enligt Forssmed efter en först till kvarn-princip. Det vill regeringen ändra på så att behov går före. Något som han säger att judiska församlingar har efterfrågat.

– En stor andel av stödet idag går till judiska församlingar och vi ser att hotbilden är exceptionell där, säger Jakob Forssmed.

Utöver det ska ansvaret för att hantera stödet flyttas från Kammarkollegiet till Myndigheten för statligt stöd till trossamfund. Det ska också bli möjligt att söka verksamhetsstöd. Det innebär att trossamfunden kan få stöd för längre perioder åt gången, istället för som idag då församlingar kan behöva ansöka flera gånger per år.

Ökad hotbild mot synagogor

– På lång sikt ser vi att det är ett ansvar som staten ska bära, att säkerställa tryggheten för alla människor boendes i Sverige, säger Parisa Liljestrand.

Stödet ska också breddas så att det också kan användas till bland annat utbildningsinsatser.

Bakgrunden är att hotet mot judar i Sverige har ökat i samband med Hamas terroraktion i Israel och kriget i Gaza.

– Händelser som sker i Israel får ofta stora konsekvenser även för judar runt om i världen. Nu ser vi en ökad hotbild mot synagogor och andra judiska institutioner i Sverige. Det är en ständigt närvarande antisemitism, som bubblar upp till ytan, säger Parisa Liljestrand.

Den totala potten i budgeten för att motverka hat hot och antisemitism är på 48 miljoner kronor.