Sänkt reduktionsplikt och bantade satsningar på järnväg och värdefull natur skapade oro kring hur mycket av de stödmiljarder för klimatåtgärder som Sverige avtalat med EU som skulle betalas ut.

Det handlar om pengar som avsatts för återhämtning och stärkt motståndskraft efter pandemin och för svensk del handlar om 3,45 miljarder euro, inklusive en del kallad RepowerEU vars syfte är att till 2030 göra EU oberoende av ryska fossilbränslen.

Flera remissinstanser hade varnat för att miljardbelopp i stöd riskerade att inte utbetalas när klimatpolitiken lades om. I ett första skede har EU-kommissionen nu gjort en positiv bedömning av Sveriges möjligheter att uppnå avtalade mål.

Grön omställning i fokus

Sammanlagt handlar det om 16 reformer och 14 investeringar. RepowerEU-delen uppgår till 198,4 miljoner euro. Den sänkta reduktionsplikten ska kompenseras med en reform för att skynda på tillståndsprocessen för anläggning av elnät samt utökade investeringar i förbättrad energieffektivitet i flerbostadshus, hyreshus och studentbostäder.

Kvarstår sedan tidigare gör finansiering av lokala och regionala verksamheters åtgärder för att minska koldioxidutsläppen. Regeringen kommer också att fortsätta främja innovativ teknik för fossilfria lösningar i energiintensiva industrier via Klimatklivet och Industriklivet.

Sverige kommer också, enligt EU-kommissionen, att genomföra järnvägssatsningen med nationella medel utanför återhämtningsplanen under en längre period än den avtalade.

Sammantaget konstaterar EU-kommissionen att fokus även i den reviderade planen är grön omställning. Av de sammanlagda medlen går 43,6 procent till åtgärder som stöder klimatmålen. En bra bit över det mål som satts av EU på 37 procent.

Ministerrådet ska godkänna

Utöver klimatinvesteringar innehåller planen åtgärder för digital omställning, och en social dimension.

”Planen innehåller åtgärder som ska öka tillgängligheten, kapaciteten och resiliensen inom hälso- och sjukvård och långvarig vård och omsorg. Den innehåller också investeringar för att ta itu med utbildnings- och kompetensbehov, med stark tonvikt på digital kompetens, med målet att åtgärda brister och förbättra arbetslösas möjligheter till anställning.” skriver EU-kommissionen.

Ministerrådet har fyra veckor på sig att godkänna kommissionens bedömning. Därefter kan Sverige begära den första utbetalningen. Fortsatta utbetalningar förutsätter att delmål och mål i planen uppnås ”på ett tillfredställande sätt”.

Läs mer:

Miljarder på spel när löften till EU sviks i klimatpolitiken