Klimatförändringar och mänskliga aktiviteter gör att det hydrologiska kretsloppet är på väg ur balans. Det visar en ny rapport från Meteorologiska världsorganisationen, WMO, som också lyfter behovet av mer kunskap och datadelning.
Med hjälp av satellitdata, fältobservationer och datamodellering från runtom i världen ger WMO:s nya rapport State of global water resources 2022 en omfattande analys av de globala vattenresurserna för år 2022. Många parametrar har analyserats, såsom grundvatten, avdunstning, vattenflöden, markvattenlagring, markfuktighet, kryosfären (fruset vatten), inflöden till reservoarer samt hydrologiska katastrofer. Samtidigt konstaterar WMO att kunskapen om det faktiska tillståndet för världens sötvattenresurser fortfarande är otillräcklig.
”Vi kan inte hantera det vi inte mäter”, skriver WMO och trycker på att det måste till bättre övervakning, datadelning, gränsöverskridande samarbete och analys av gemensamma vattenresurser – liksom en ökning av investeringarna för att underlätta detta.
"Livsviktigt"
”Detta är livsviktigt för att hjälpa samhället att klara av ökande vattenextremer med för mycket eller för lite” skriver WMO i ett pressmeddelande.
– Glaciärer och istäcken drar sig tillbaka framför våra ögon. Stigande temperaturer har accelererat – och även stört – vattnets kretslopp. En varmare atmosfär håller mer fukt. Vi ser mycket kraftigare nederbördsepisoder och översvämningar. Och i den motsatta ytterligheten, mer avdunstning, torra jordar och intensivare torka, säger WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas i pressmeddelandet.
Bland de utmaningar som nämns i rapporten syns bland annat att Europa hade ökad avdunstning, minskad markfuktighet och minskade flöden under sommaren på grund av en stor värmebölja och torka. Torkan under sommaren ledde bland annat till utmaningar inom jordbruket men även utmaningar för transportsektorn på floder som Donau och Rhen samt brist på kylvatten som bland annat gav störningar i kärnkraftsproduktionen i Frankrike.
De europeiska alperna upplevde dessutom större förluster av glaciäris än någonsin tidigare.
Även i USA påverkades transporterna på Mississippifloden av extremt låga vattennivåer efter en långvarig torka.
I Pakistan gjorde en stor översvämning att minst 1 700 personer dödades, medan 33 miljoner människor påverkades i olika utsträckning. Utöver det uppskattas de ekonomiska förlusterna till mer än 30 miljarder dollar.
Tidiga varningssystem
Petteri Taalas hänvisar också till det globala FN-initiativet Early warnings for all, som syftar till att alla länder ska ha tidiga varningssystem på plats senast till år 2027, för att kunna skydda människor från extremväder.
– Den överväldigande majoriteten av katastrofer är vattenrelaterade och därför ligger vattenförvaltning och övervakning i hjärtat av det globala initiativet Early warnings for all. Många av de länder som är utpekade för prioriterade åtgärder i Early warnings for all led av stora översvämningar eller torka under 2022. Inte ett enda land hade aktuella och korrekta hydrologiska data tillgängliga för att stödja evidensbaserat beslutsfattande och tidiga åtgärder, säger han i pressmeddelandet och fortsätter:
– Denna rapport är en uppmaning till mer datadelning för att möjliggöra meningsfulla tidiga varningar och för mer samordnade och integrerade vattenförvaltningspolicyer som en integrerad del av klimatåtgärder.
