Nästa vecka väntas nationalekonomen John Hassler presentera en snabbutredning om den svenska klimatpolitiken. I DN har han flaggat för att utredningen kan resultera i en rekommendation om att slopa Sveriges transportpolitiska klimatmål till 2030, för att fokus istället ska ligga på EU:s klimatmål.

– För klimatet är det de samlade utsläppen som är viktiga. Den svenska klimatlagen och EU:s krav innebär hårda krav på minskningar av de samlade svenska utsläppen. Transportsektormålet påverkar inte de samlade utsläppen men kräver att alla utsläppsminskningar ska ske inom transportsektorn, säger han till tidningen.

”Hänger ihop"

Men att slopa målet vore oklokt enligt EU-parlamentarikern Pär Holmgren (MP), som pekar på hur utsläpp från transporter och utsläpp från jordbruk, hänger ihop i EU:s ansvarsfördelningsförordning (ESR). Det vill säga, lyckas man inte minska utsläppen från våra bilar i tillräckligt hög takt – måste det kompenseras genom minskade utsläpp i jordbruket.

– De låtsas inte utåt sett som att de här frågorna hänger ihop. Men inom klimatpolitiken, inom EU-ramen, så hänger de ihop, säger Pär Holmgren.

Varnar för högergir i EU-valet

Miljöpartisterna flaggar också för att en backlash mot miljöpolitiken inte bara är aktuell i Sverige, utan också i antågande inom EU. I vår är det val till EU-parlamentet – och språkröret Per Bolund och parlamentarikern Pär Holmgren, befarar en kraftig högergir.

– Den fördelning vi har i parlamentet idag som bygger på en väldigt stor majoritet i mitten, skulle i värsta fall efter 2024 kunna ersättas av en majoritet som bygger på (partigruppen, reds anm) EPP, Moderater och Kristdemokrater, ECR, där Sverigedemokraterna sitter med, och sedan ID, den extrema högerytterkantsgruppen. De skulle teoretiskt kunna ha 50 procent efter valet. Då kommer det att bli tvärstopp på alla klimatambitioner, säger Pär Holmgren.

”Vi säger utveckla, inte avveckla”

Samtidigt hänvisar Pär Holmgren och Per Bolund till forskargruppen bakom analysverktyget Climate action tracker. I deras senaste rapport från november 2022, varnar de för att vi med beslutad policy (om den implementeras fullt ut) går mot en uppvärmning med mellan 2,4 och 2,8 grader. Det vill säga betydligt mer än Parisavtalets mål om att begränsa uppvärmningen till en bra bit under 2 grader och sträva mot 1,5 grader jämfört med förindustriella nivåer.

– Varken EU:s klimatpolitik eller de svenska klimatmålen är i linje med Parisavtalet. Det är därför vi säger utveckla, inte avveckla. Vi måste göra mer för att nå upp till det vi skrev under år 2015 (då Parisavtalet antogs, reds anm).

På en fråga från en av reportrarna under pressträffen varför väljarna inte verkar vilja ha klimatpolitiken när den väl beslutats, svarar Per Bolund bland annat att det är viktigt att ta utmaningen på allvar.

– Det finns två olika sätt att svara på det. Antingen så svarar man genom att riva upp hela klimatpolitiken. Eller så svarar man genom att hitta sätt att stödja alla som berörs, säger han.