Utbetalningarna från a-kassan täcker inte inkomstbortfall på samma sätt som tidigare, vilket gör att många fackförbund låter sina medlemmar teckna extra inkomstförsäkring. Men den modellen kan leda mot en mer konservativ eller liberal välfärdsmodell, enligt en ny studie.
Sedan början av 2000-talet har många fackförbund tillhandahållit olika former av extra inkomstförsäkringar åt sina medlemmar. Det som ett sätt att täcka upp när a-kassan har urholkats och gett mindre ersättning vid arbetslöshet.
Men en inkomstförsäkring är inte helt okontroversiellt för ett fackförbund och kan ha vissa baksidor, som att det är de medlemmar med låga löner som får täcka upp för de med högre inkomster. Dessutom har det tidigare funnits ideologiska ståndpunkter hos fackförbunden, som menade att inkomstförsäkringar kan utgöra ett hot mot a-kassan.
– Inom Livsmedelsarbetareförbundet har kritiken framförts att lågavlönade inte har nytta av inkomstförsäkringen, eftersom de inte tjänar över taket i a-kassan. Ändå är man med och betalar för en försäkring som gynnar de högst betalda inom förbundet, säger Jesper Hamark, doktor i ekonomisk historia, till sajten Forskning.se.
Han har tillsammans med John Lapidus, forskare i ekonomisk historia, studerat hur svenska fackförbund har tänkt och argumenterat kring inkomstförsäkringar.
Urholkad a-kassa
Procentuellt har arbetslösa fått mindre ersättning de senaste decennierna. 1990 fick medelinkomsttagaren 76 procent av tidigare inkomst, 2015 är den siffran 41 procent eftersom det så kallade inkomsttaket sätter stopp för vad man kan få. Trots höjningen under pandemin 2020 får medelinkomsttagaren fortfarande endast drygt 60 procent av tidigare inkomst via a-kassan, skriver Forskning.se.
Orsaken till att fackförbunden erbjuder inkomstförsäkringar för att täcka glappet, är just att ersättningsnivåerna har halkat efter, enligt vad de intervjuade svarar i studien.
Det öppnar upp för frågor kring hur välfärdens framtid kommer att se ut när en sådan utveckling, där arbetsgivarna och fackföreningarna tar över från staten för att ge olika typer av välfärdsfunktioner, kan tolkas som en mer konservativ eller liberal modell, menar forskarna.
