Permanenta uppehållstillstånd ska inte längre kunna ges – och de som redan har ett ska kunna bli av med det. Det vill regeringen och SD som nu tillsätter en stor utredning om de svenska asylreglerna.
Det handlar om att anpassa det svenska regelverket till EU:s rättsliga miniminivå, och är en del av det ”paradigmskifte” inom migrationspolitiken som regeringen och SD utlovade i Tidöavtalet.
– Det svenska regelverket har stuckit ut som alltför generöst, skriver migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) och Ludvig Aspling (SD) på DN Debatt.
Framöver ska utgångspunkten vara att skydd ska erbjudas tillfälligt och för den som flyr Sveriges närområde, anser de.
Utredare blir Josephine Boswell, jurist och åklagare, som så sent som i augusti lämnade SD:s samordningskansli för att bli rådman vid förvaltningsrätten i Stockholm.
Ska kunna omvandlas
Hon ska bland annat se över ”hur permanenta uppehållstillstånd kan utmönstras för vissa utlänningar”. Även fast reglerna har ändrats beviljar Sverige fortfarande ett stort antal permanenta uppehållstillstånd för asylsökande, skriver M och SD.
”Detta trots att någon sådan skyldighet inte följer av EU-rätt eller andra internationella åtaganden”, skriver de.
Men Boswell ska också se över om befintliga permanenta uppehållstillstånd ska kunna ändras till tidsbegränsade.
I första hand ska personen förmås att bli svensk medborgare. Men om det inte går vill regeringen veta hur det permanenta uppehållstillståndet ska kunna dras tillbaka.
Beslut som gynnar en enskild får i regel inte ändras till personens nackdel. Men regeringen framhåller i direktiven att det finns ett antal undantag.
”Huvudregeln har inte heller ansetts utgöra något hinder mot att gynnande beslut upphävs med stöd av senare tillkommen lagstiftning, förutsatt att denna lagstiftning inte är uppenbart oförenlig med regeringsformen”, skriver regeringen.
Tolk begränsas
M och SD vill också att Sverige ska kunna återkalla fler uppehållstillstånd om skyddsskälen upphör, till exempel om ett krig tar slut.
Därtill ska rätten att få tolk bekostad av det offentliga begränsas. I EU-rätten är utgångspunkten att tolk bekostas om det är motiverat av rättssäkerhetsskäl.
Utredaren ska även se över frågan om så kallade påskyndade förfaranden. Trots att det finns ett lagligt utrymme att snabbehandla eller avvisa asylsökningar som är uppenbart ogrundade har Sverige valt att pröva många av dem enligt ordinarie regler, skriver M och SD.
