Personer som har problem med sin psykiska hälsa på grund av dålig privatekonomi löper större risk för självmord. Det visar en ny studie från Socialstyrelsen.
Den svenska kronan har försvagats och inflationen gröper ur våra plånböcker. När man dessutom drabbas av förändrade livssituationer som skilsmässa, arbetslöshet eller sjukdom som slår mot ekonomin kan det leda till psykisk ohälsa och att man kan tvingas söka stöd från socialtjänsten.
Ekonomisk utsatthet kan i sin tur leda till självmordstankar. Det visar en studie som Socialstyrelsen har gjort genom att gå igenom data från myndighetens register från 2020.
Enligt studien var personer som fick ekonomiskt bistånd betydligt oftare i kontakt med specialistpsykiatrin på grund av psykisk ohälsa. De som mottog ekonomiskt bistånd löpte sex gånger högre risk än andra att hamna på sjukhus efter suicidförsök eller annan avsiktlig självskada.
Högre risk för att dö
Över huvud taget var risken att dö högre för gruppen av personer som fått ekonomiskt bistånd beviljat. För en fullbordad suicid var risken fem gånger högre, samt död av annan orsak, tre gånger högre, under året efter att ekonomiskt bistånd beviljats. Det är en avsevärd skillnad, skriver Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.
– Många som beviljas ekonomiskt bistånd har komplexa svårigheter och insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården, säger Ylva Ginsberg, medicinskt sakkunnig i psykiatri, som lett studien.
Hon tillägger:
– Den här studien bekräftar vikten av att de som i sin yrkesroll inom socialtjänsten möter personer i ekonomisk utsatthet verkligen frågar om psykisk ohälsa och eventuella tankar på suicid. Intrycket är att det inte i tillräcklig hög grad görs idag. Och även det omvända, att sjukvården och särskilt specialistpsykiatrin, ställer frågor om patienternas ekonomiska situation, säger Ylva Ginsberg.
Skambelagt
Att drabbade personer inte söker hjälp kan bero på skuldkänslor och känslor av skam inför sina ekonomiska problem. Det gör att det är extra viktigt att socialtjänsten och hälso- och sjukvården blir bättre på att ställa frågor om personernas ekonomi som en del av att ställa frågor om den psykiska hälsan. Det för att bättre kunna avgöra vilka insatser som behövs, menar Socialstyrelsen.
