Att utse en fredspristagare i en tid där krig och konflikter verkar dyka upp i världens alla hörn framstår inte som en lätt uppgift. I fjol präglades priset tydligt av kriget i Ukraina. I år tror experter på en annan inriktning.
Valet av fjolårets tre pristagare, den fängslade demokratiprofilen Ales Bjaljatski från Belarus, den ryska människorättsorganisationen Memorial och ukrainska Center for Civil Liberties, hade en tydlig gemensam koppling till kriget i Ukraina. I år tror Dan Smith, chef för internationella fredsforskningsinstitutet Sipris, att kommittén behöver hitta ett bredare tema.
– Därför tror jag att det kan ha med klimatet att göra. Speciellt de som har insisterat på att hanteringen av problemet med klimatförändringar måste göras på ett sätt som tar hänsyn till behovet av rättvisa i hur problemet hanteras. De som har relaterat detta till frågor om fred.
Sedan flera år favorittippade Greta Thunbergs rörelse Fridays for future, känd för sina klimatstrejker, kan få en del av priset tror Dan Smith.
– Tillsammans med en ledare för en ursprungsbefolkning, möjligen den brasilianske miljöaktivisten Raoni Metuktire i Amazonas, säger han.
