De så kallade preventiva tvångsmedel som polis från den 1 oktober får möjlighet att använda sig av innebär att personer som inte är misstänkta för brott kan bli föremål för hemliga tvångsmedel. De ska riktas mot personer inom den kriminella miljön som kan antas vara på väg att begå grova brott, eller mot personer som de kan antas vara i kontakt med.

– Det är en stor förändring som kan leda till att långt många fler människor kan bli föremål för övervakning, säger Fredrik Bergman Evans, chef för Centrum för rättvisa som var en av instanserna som avstyrkte lagändringen.

Han har förståelse för att brottsligheten kräver kraftfullare verktyg, framhåller han.

– Men det som är viktigt är att man tar fram sådan här lagstiftning med bibehållen rättssäkerhet och att det inte går för fort. Det som vi och många andra hade synpunkter på är att det är en enormt hög lagstiftningstakt och att det är svårt att överblicka vad summan av all den här övervakningen innebär.

Rättsosäker milljö

Särskilt anmärkningsvärt är att polisen nu kan använda tvångsmedel i underrättelseverksamheten som inte författningsreglerad, säger han.

– Det innebär att polisen agerar i en miljö där det inte finns tydliga ramar för vad de får och inte får göra, och att man nu ska få använda övervakning i den rättsosäkra miljön tycker jag är anmärkningsvärt.

Mia Edwall Insulander, generalsekreterare för Advokatsamfundet, ser att den största risken är att tvångsmedel riktas mot personer som inte har något med saken att göra.

– Det skulle kunna handla om grannar eller släktingar till gängmedlemmar, menar hon.

Vinsten med användningen av tvångsmedlen måste stå i proportion till den inskränkning det innebär, säger hon.

– Är det värt att kränka den här personens privatliv för att uppnå ett annat syfte? Den balansgången är svår när det gäller personer som inte är misstänkta för brott.

Filma i hemlighet

Möjligheterna med hemliga tvångsmedel är i dag långtgående, säger hon.

– Kanske mest ingripande är att man via mobiltelefoner kan avlyssna, spela in och filma personer i hemlighet. Det går till och med att göra när den är avstängd.

Fredrik Bergman Evans tror att de allra flesta i dag är mer oroade över brottsligheten än att avlyssnas av polis – därför är det viktigt att inte ställa sakerna mot varandra.

– Det handlar inte om att välja mellan rättstrygghet eller rättssäkerhet, det krav som måste ställas på våra politiker är att man lägger fram väl underbyggda förslag med höga krav på rättssäkerhet. Vi kan inte acceptera att man säljer in det här som att medborgarna får välja: antingen är ni trygga på gatorna eller så kan ni skyddas mot hemlig övervakning.

Charlotta Höglund, enhetschef på underrättelseenheten vid Noa, anser att risken för att fel personer ska avlyssnas är liten. Hon framhåller att integritetsaspekterna vägts in i lagstiftningsarbetet.

– Det är domstolar som beslutar om tillstånd efter ansökan om åklagaren och sedan har vi efterkontroll av bland annat Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Jag menar att det är väldigt kontrollerat och rättssäkert.