Stödet som medlemsländerna kan få för klimatarbete hämtas ur en fond på sammanlagt 700 miljarder euro för återhämtning efter pandemin. Beloppet som avsatts till att stödja klimatarbete i Sverige på 38 miljarder kronor är dubbelt så mycket som hela Sveriges klimatbudet. Och det är delar av detta som nu riskerar att gå förlorat.

– Stöden är prestationsbaserade, de betalas bara ut när medlemsländer uppnått det man lovat och åtagit sig i sin återhämtningsplan, säger Veerle Nuyts, talesperson för EU-kommissionen, till SVT.

Medan andra länder redan börjat få pengar har Sverige hamnat på efterkälken. Det är bland annat regeringens förslag om sänkt reduktionsplikt och bantade satsningar på järnväg och värdefull natur som gör det osannolikt att Sverige kan leva upp till den klimatplan som förra regeringen tecknade avtal om med EU.

Utbetalningar ställs in

Naturvårdsverket är en av flera remissinstanser som lyft risken för uteblivna mångmiljardbelopp. Även regeringen tar upp den risken i en promemoria om reduktionsplikten, konstaterar SVT.

Vidare lyfter SVT att ett land formellt kan ändra sin avtalade klimatplan, förutsatt att utlovade åtgärder ersatts med lika effektiva alternativ eller bedöms omöjliga att genomföra. Men den uppdaterade plan som Sverige skickade in i slutet av augusti tar varken upp avsikten att sänka reduktionsplikten eller eventuella alternativa åtgärder. 

Något som enligt Veerle Nuyts i EU-kommissionen helt klart kommer påverka möjligheterna för Sverige att ta del av stödpengarna:

– Om vår bedömning är att ett land inte uppfyller delmål och mål man åtagit sig, kan kommissionen kanske göra en delutbetalning, men resten av utbetalningarna ställs in.