Den 9 juni nästa är det val till EU-parlamentet. Då ska Sveriges 21 parlamentsledamöter utses.

Häromdagen gick SCB ut med att 7,6 miljoner personer får rösta i det svenska Europaparlamentsvalet och det är 290 000 fler röstberättigade jämfört med valet 2019. Drygt 28 procent av de röstberättigade kommer att vara 65 år och äldre.

Men vilka namn de svenska väljarna kan rösta på på valdagen, är fortfarande inte helt klart. Formellt ska vallistorna först fastställas av partierna, men redan nu har flera gått ut med att de kandiderar.

Det våldsammaste som händer i EU-parlamentet är väl att någon skär sig på ett papper” – Jonas Sjöstedt.

Jonas Sjöstedt återvänder

Jonas Sjöstedt vill tillbaka till politiken – och har sagt att han vill bli Vänsterpartiets kandidat i EU-valet nästa år. Den forne partiledaren Jonas Sjöstedt har bott i Vietnam och skrivit deckare under de senaste tre åren.

Men under sin tid i Vietnam har han i högsta grad varit aktivt i den svenska debatten, bland annat som flitig debattör och skribent på tidningen ETC.

”Konflikterna rinner djupt i den svenska politiken så djupt att de kan leda till mord” står det i beskrivningen av din senaste bok Hämndens tid.
Vad kan vi förvänta oss av dig om du blir vald?

– Jag är en mycket fredlig person, så det blir nog mest vanligt konkret arbete för bättre klimatpolitik, vänsterpolitik och stöd till Ukraina.

– Det våldsammaste som händer i EU-parlamentet är väl att någon skär sig på ett papper. Men jag har faktiskt skrivit tre deckare under mina förra tid i EU:s parlament som utspelar sig där, vem vet, det kanske blir fler.

Vad hoppas du kunna åstadkomma under fem år?

– Klimatet kommer först, när regeringens klimatpolitik är så usel kan politiken ändå vässas genom bra beslut i EU.

– Jag tänker dessutom försöka se till att EU slutar påtvinga medlemsländerna högerpolitik när det gäller sådant som elmarknaden, avregleringar och ekonomisk politik. Att bekämpa korruptionen i EU blir också en viktig uppgift.

När får vänstergruppen i Europaparlamentet egen majoritet?

– Tyvärr blir det nog inte i det här valet även om Vänsterpartiet Sinn Fein kan bli största parti på Irland och vänstern kan få nya ledamöter från Polen, Slovenien och Italien.

Jonas satt mellan åren 1996 till 2006, tre mandatperioder, i Europaparlamentet.

Vänsterpartiet fick ett mandat vid förra valet, 2019, och på det mandatet har Malin Björk suttit i snart fem år.

Knappt hälften röstade

Valdeltagandet i senaste EU-valet var lågt, drygt hälften (55,27 procent) av svenskarna gick och röstade. Röstfördelningen mellan partierna följer delvis samma mönster som i de svenska riksdagsvalen.

Flest röster förra valet fick Socialdemokraterna flest röster 5 mandat, Moderaterna blev näst störst. Sverigedemokraterna fick 3, Miljöpartiet 3. Centerpartiet och Kristdemokraterna 2 mandat och Vänsterpartiet och Liberalerna var sitt.

Värt att notera är att Sverige numera endast representeras av riksdagspartier i Europaparlament. Feministiskt initiativ fick bara 0,8 procent av rösterna 2019 och förlorade därmed sitt enda mandat – i valet 2014 fick partiet 5,49 procent.

I valet 2014 åkte Piratpartiet ut ur Europaparlament, i valet 2009 fick de 7,13 procent av rösterna och tilldelades två mandat.
2009 åkte Junilistan ut och fick då 3,55 procent av rösterna, i valet 2004 fick partiet 14,4 procent.

Fakta I Europaparlamentsvalet 2019 fanns det 751 mandat, men när Storbritannien lämnade EU, 31 januari 2020, minskades antalet ledamöter från 751 till 705 platser. Ingen medlemsstat gick miste om platser.
De länder som fick extra mandat när Storbritannien lämnade EU är Danmark (+1), Estland (+1), Irland (+2), Spanien (+5), Frankrike (+5), Kroatien (+1), Italien (+3), Nederländerna (+3), Österrike (+1), Polen (+1), Rumänien (+1), Slovakien (+1), Finland (+1) och Sverige (+1). Källa: Europaparlamentet

• Här finns information om fördelningen av mandat ”per politisk grupp och land: 2019–2024”

MP: Medlemsomröstning avgör

Miljöpartiets spikar sina vallistor först någon gång ”mellan den 1-10 december” hälsar partiets presstjänst. Först ska partiets valberedning presentera sitt förslag till lista i slutet av oktober. Därefter hålls en digital medlemsomröstning.

Men partiets tre sittande EU-parlamentariker har alla gått ut offentligt med att de ställer upp för omval.

Pär Holmgren, som suttit i Europaparlamentet sedan 2019, gick i mitten av augusti ut i Ekot och sa att han både kandiderar som språkrör och för att bli omvald som EU-parlamentariker.

I en intervju Altinget i våras sa Jakop Dalunde att han kandiderar för omval till EU-parlamentet – men att partiets stadgar kan sätta stopp.

– Om jag får så vill jag kandidera. Men partiet måste sätta ner foten om hur man ska tolka våra stadgar. Enligt dem får man sitta två mandatperioder, och jag har suttit en och en halv mandatperiod nu. Så jag får se vad de landar i, sa han till Altinget.

I början av sommaren blev det känt att även Alice Bah Kuhnke vill återvända till Strasbourg. I en intervju i Dagens Nyheter i somras svarade hon kort:

– Jag kandiderar.

Piratpartiet och Fi – "Inget klart än"

I Feministiskt initiativ eller Piratpartiet har ännu ingen offentligt gjort sin kandidatur.

– Nej, det är inte bestämt ännu. Nomineringsprocessen kommer pågå under senhösten och vintern, berättar Rasmus Klockljung, pressekreterare Feministiskt initiativ.

– Inga kandidater tillkännagivna än så länge, men vi spikar både kandidater och listor i oktober, hälsar presstjänsten hos Piratpartiet.

I valet till Europaparlamentet 2019 anmälde sig nästan 90 partier.