Tänk på vad du vill ha sagt

En bra början är att fundera igenom vad du vill säga. Man kan förstås också bara sätta sig och skriva, men risken är att det blir pladdrigt och att läsaren har svårt att hänga med i vart du vill komma. När du har tänkt ett tag kan du börja göra stolpar med det du vill ha med i texten. Testa till exempel att formulera en rubrik och underrubriker som ringar in de olika styckena i texten. Ofta kommer tidningen som du skickar texten till att hitta på en egen rubrik, men det kan ändå vara ett bra stöd medan du skriver. Du kan också skriva några rader som sammanfattar det viktigaste i texten.

Knyt an till ett aktuellt ämne

Har det du vill säga någon koppling till något som hänt nyligen? I så fall är det förstås bra att nämna det. Det ökar förmodligen dina chanser att bli publicerad om du skriver om något som är på tapeten för tillfället. Även om det du ska skriva om inte har en uppenbar aktualitetskrok så går det ofta att hitta en sådan om du letar lite. Om du till exempel retar dig på att det ligger så mycket skräp på stränderna så kan du kanske hitta någon undersökning som visar hur mycket skräp som slängs i naturen årligen, eller så kan du passa på att skicka in den lagom till den årliga skräpplockardagen.

Börja med det viktigaste

Ett vanligt fel som många gör är att man väntar med textens poäng till slutet. Det kan funka om du ska berätta en rolig historia eller om du skriver en deckare, men när det gäller artiklar är grundregeln att alltid ha med det viktigaste först. Många kommer kanske bara läsa de första raderna i artikeln innan de hoppar vidare till någon annan, och då missar de ju vad det var du ville ha sagt. Det kan också hända att någon illvillig redaktör kapar texten från slutet om hen tycker att den är för lång …

Använd exempel för att belysa det du vill säga

Vi människor älskar berättelser. Om det går att belysa det du vill säga med något konkret exempel är det därför nästan alltid att föredra framför ett helt abstrakt resonemang.

Var inte rädd för det personliga

En del älskar att skriva om sig själva medan andra tycker att det är obehagligt. När man skriver en opinionstext kan det vara bra att hålla en balans. En debattartikel är ingen dagbokstext och det kan vara bra att påminna sig om att det är ämnet du skriver om som ska stå i centrum, inte du själv. Men med sagt så ska man inte heller vara alltför rädd för att skriva personligt. Kanske bottnar det du vill säga i något som du själv har upplevt? I så fall kan det vara bra att berätta den historien, kom som sagt ihåg att många älskar berättelser – inte minst självupplevda sådana.

Skriv inte för långt

Det här kan egentligen inte sägas nog många gånger. För det mesta har tidningarna fasta teckenlängder för debattartiklar – håll dig till dem. Och tänk på att den längd som anges oftast är inklusive mellanslag. När det gäller insändare brukar längden vara ännu viktigare, då gäller det att skriva så kort och så kärnfullt som möjligt.

Tänk på mottagarna

Vilken läsekrets har tidningen som du ska skicka artikeln till? Om du skriver om miljö i en tidning för biologer bör du rimligen använda ett annat språk än om du skriver i en dagstidning. Skriver du i en lokaltidning kan det vara bra att hänvisa till något som har hänt på orten och som de flesta känner till.
Tänk också på att inte använda begrepp som kan vara svåra att förstå. Skriv inte heller onödigt långa meningar, risken är stor att det bara leder till att den som läser tappar bort sig halvvägs.

Spela “djävulens advokat”

Det är ganska vanligt att en debattartikel följs av en replik. Någon som inte håller med om det du har skrivit skriver ett svar, helt enkelt. Oftast kommer du då att få ett erbjudande från tidningen att skriva en motreplik. Ibland kan du förekomma eventuella repliker genom att skriva motargument redan i den första texten. Fundera över vad någon med helt andra åsikter och värderingar skulle kunna invända mot det du vill säga och formulera sedan ett svar på det. I artikeln kan du kanske skriva: “En vanlig invändning mot det här är att …” och sedan “Men det stämmer inte därför att …” eller något liknande.

Du behöver inte vara en expert för att tycka något

Många tvekar inför att skriva eftersom man känner sig dåligt påläst. Det är så klart viktigt att ha på fötterna och inte påstå saker som man inte har täckning för. Men du behöver inte vara professor i biologi för att skriva att det är viktigt att bevara den biologiska mångfalden. Vi hade levt i en väldigt tråkig värld om bara de som forskat om ett ämne i tjugo år skulle ha rätt att uttala sig. Om du är intresserad av ett ämne vet du förmodligen redan en del, och mycket av det du inte vet kan du använda internet för att ta reda på.

Lycka till!