I och med det senaste årets räntehöjningar har bankerna kunnat göra allt större vinster på grund av ökade skillnader i vad de tar betalt för sina lån och vad de själva betalar ut i ränta på exempelvis sparkonton.

I Sverige gjorde flera banker rekordvinster det senaste halvåret. Swedbanks vinst efter skatt var 16,7 miljarder, en ökning med 86 procent jämfört med samma period ifjol, rapporterar Aftonbladet. SEB höjde också sin vinst, med 58 procent till 19,2 miljarder.

Med den bakgrunden föreslog Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar i helgen att det bör införas en tillfällig skatt på bankernas övervinster.

Förslaget innebär konkret att den del av vinsterna som ligger över de senaste fem årens genomsnittsvinst ska beskattas med 50 procent. Detta skulle gälla under perioden 2024-2026 och intäkterna skulle gå direkt till att finansiera välfärden.

”Regeringen har inte gett kommuner och regioner kompensationen för den höga inflationen och SKR beräknar att kommunsektorn får ett underskott på 24 miljarder kronor. Täcker staten inte upp detta underskott kommer det att innebära stora personaluppsägningar av lärare, sjuksköterskor och omsorgspersonal. För Vänsterpartiet är valet självklart mellan att skydda bankernas oskäliga övervinster och skydda välfärden”, skriver Vänsterpartiet om förslaget.

Delade åsikter

Från regeringens håll har det varit tyst om förslaget. Men flera ledarskribenter har diskuterat frågan. I en ledare i Dagens industri skriver Henrik Westman att en bankskatt skulle hota hela ekonomin. ”Bolån och andra tjänster skulle bli dyrare eftersom bankerna måste kompensera för det ökade skatteuttaget”, skriver han.

Martin Klepke skriver i en ledare i tidningen Arbetet att Vänsterpartiets förslag både är genomtänkt och ansvarsfullt, och att regeringens tystnad inte är överraskande ”trots att bankvinster nu diskuteras av varje borgerlig regim i Europa”.

Han lyfter diskussionen kring energibolagens övervinster förra vintern som ett exempel på hur ”svensk höger blivit den extrema kusinen som är ordentligt udda inom europeisk borgerlighet”. När EU beslutade att alla medlemsländer skulle ta ut någon form av elstöd så gjordes också det runtom i unionen.

”Men inte Ulf Kristerssons Sverige. Först långt efter övriga länder fick vi ett fullständigt misslyckat och marginellt elstöd som energi- och näringsminister Ebba Busch lyckades kollra bort till oigenkännlighet”, skriver Klepke.

LO-ekonomen Torbjörn Hållö skriver på X, tidigare Twitter, att Sverige naturligtvis bör införa en skatt på bankernas övervinster. ”Skatter på bankernas övervinster har införts av både blåa & röda regeringar i Europa. Men lär inte hända i svenska ankdammen där europeisk högerpolitik beskrivs som extrem vänsterpolitik”, skriver han.

Flera länder beskattar

Allt fler länder i Europa genomför liknande skatter. Senast ut var Italien, vars högerpopulistiska regering i början av augusti meddelade att man kommer att införa en 40-procentig skatt på övervinsterna, något som ska finansiera skattesänkningar och att ekonomiskt hjälpa förstagångsköpare på bostadsmarknaden.

Flera andra EU-länder har tagit liknande initiativ. Vänsterpartiet nämner Tjeckien, Lettland och Spanien som exempel som de tittat närmare på. I Tjeckien, som V inspirerats mest av, infördes förra året en 60-procentig skatt på de vinster som överstiger 120 procent av vinstsnittet mellan 2018 och 2021. Intäkterna är tänkta att hjälpa personer och företag som drabbas av höga energikostnader.

I Litauen har man istället riktat in sig på nettoräntemarginalen, det vill säga vad bankerna tjänar på skillnaden mellan inlåning och utlåning. 60 procents skatt tas på den del av nettoräntemarginalen som överstiger 150 procent av de fyra föregående årens genomsnitt.

Ett liknande upplägg har även Spanien gjort. Men där tar man en skatt på 4,8 procent av den del av nettoräntemarginalen och nettoprovisionsmarginalen (det banken drar in på avgifter och provision) som överstiger 800 miljoner euro.

Även i Ungern har man infört skatter på övervinster, rapporterar Reuters. Men där kan bankerna själva minska sina skattekostnader – om de ökar sina köp av ungerska statsobligationer.

I Frankrike har president Macron talat om att företag med fler än 5 000 anställda borde dela ”exceptionellt höga” vinster med sina anställda. Däremot har inte frågan om en extra bankskatt lyfts, eftersom Frankrike redan idag har ett system på plats som hindrar bankerna att öka utlåningsräntorna allt för snabbt.