DEBATT. Den 6 respektive 9 augusti 1945 fälldes de första och hittills enda atombomberna över Hiroshima och Nagasaki. Ungefär 92 000 människor dog omedelbart, ytterligare 130 000 människor miste livet samma år som följd av bränn- och strålningsskador.

Hiroshimas och Nagasakis arv kräver att vi årligen minns katastrofen den 6 respektive 9 augusti och att vi ständigt kämpar mot kärnvapen på alla plan.  

78 år senare är vi långt ifrån en kärnvapenfri värld. 12 700 finns runtom på jorden, främst i de nio kärnvapenländerna. 1 800 kärnvapen befinner sig i ständig beredskap och kan göra slut på allt liv på jorden inom några få minuter. 

I januari 2021 vann FN:s konvention om atomvapenförbud laga kraft. 92 länder har nu signerat konventionen, 68 har ratificerat den (januari 2023). I Sverige, som var initiativtagare till FN-konventionen, har regeringen inte signerat kärnvapenförbudet och riksdagen inte ratificerat det. Genom Natomedlemskap kan kärnvapen komma att föras in och placeras i Sverige.

Ett nytt nordiskt fredsförbund (Nordic peace alliance), där svenska fredsrörelser ingår, uppmanar i en appell de politiska beslutsfattarna att inte godkänna stationeringen av kärnvapen i sina respektive länder och att den nordiska regionen bör förklaras som kärnvapenfri zon. (Helsingör 2023-07-16).

Vi minns Hiroshima och Nagasaki och bör göra vårt yttersta för att avskaffa kärnvapnen innan de kan förinta oss.