Det var i höstas som Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) i Finland uppdaterade sina direktiv kring hur man ska använda jod då strålningsrisk förekommer. Bland annat uppmanades personer i åldern 3–40 år att skaffa sig ett förråd av jodtabletter som egenberedskap.

Detta ledde till en rusning till apoteken och jodtabletterna tog snabbt slut. Dessutom fanns inga jodtabletter anpassade till väldigt små barn att köpa på apoteken, eftersom det är den offentliga hälso- och sjukvården som svarar för utdelning av jodtabletter till den målgruppen.

Nu har de finländska välfärdsområdena (motsvarande svenska regioner) börjat att dela ut jodtabletter till barn under tre år. Vissa familjer har redan mottagit tabletter vid besök på barnavårdscentralen och gravida i samband med mödravården, rapporterar tidningen Hufvudstadsbladet.

Rädsla för kärnkraftsolyckor

En orsak till det ökade intresset för jodtabletter kan vara krigsutvecklingen i Ukraina. I februari förra året varnade myndigheterna i Ukraina för förhöjda strålningsvärden. Då bedömde finländska Strålsäkerhetscentralen (Stuk) att det kunde röra sig om att tunga militärfordon hade kört i skyddszonen kring kärnkraftverket Tjernobyl och rört upp gatudamm som tillfälligt höjt strålningsnivåerna.

Stuk varnar dock för att man inte ska äta jodtabletter för säkerhets skull utan att först invänta klara instruktioner från myndigheter.

Det har även diskuterats i medierna kring vilka effekter en eventuell kärnvapenexplosion eller olycka på ett kärnkraftverk i Ukraina skulle få i Norden.

Danmark meddelade i april förra året att landet skulle köpa in två miljoner tabletter, för att öka beredskapen. Lärdomarna från coronapandemin, samt oroligheterna i Ukraina, låg bakom beslutet, rapporterade Sveriges radio.

I Norge har myndigheterna infört en maxgräns på hur många paket man kan köpa på apoteken efter att intresset för jodtabletter har ökat.

En kärnkraftsrelaterad händelse i Ukraina är dock inte något som skulle innebära några åtgärder i Finland, menar Petteri Tiippana, generaldirektör för Strålsäkerhetscentralen.

– Det skulle inte föranleda några åtgärder i Finland eftersom avståndet till Ukraina är så pass långt. Det finns alltså inte nu någon särskild anledning till oro hos oss, sade han förra året till Hufvudstadsbladet.

Stort avstånd till Ukraina

I Sverige menar Strålsäkerhetsmyndigheten att det inte är motiverat att ta jodtabletter vid en kärnvapenexplosion oavsett avstånd. ”Det bildas visserligen radioaktiv jod i samband med en kärnvapenexplosion, men bidraget till den totala stråldosen från inandning av radioaktiv jod är marginellt. Stråldoserna domineras helt av strålningen från radioaktiva ämnen på marken, som jodtabletter inte skyddar mot”, skriver myndigheten på sin hemsida.

Strålsäkerhetsmyndigheten varnar för att det kan uppstå missförstånd kring när man ska äta jodtabletter eller inte.

– Vi gör samma bedömning som Finland att jodtabletter inte har någon betydelse vid en kärnkraftsolycka i Ukraina. Däremot är de relevanta för boende kring kärnkraftverk i Sverige, säger strålsäkerhetsexperten Jan Johansson som är myndighetsspecialist vid Strålsäkerhetsmyndigheten.

Han berättar att Finland och Sverige har olika metoder för hur jodtabletterna delas ut. I Finland har myndigheterna gått ut och rekommenderat människor att köpa tabletterna som finns på apoteken för att ha hemma vid eventuell risk för strålning. I Sverige är det länsstyrelserna som delar ut tabletterna till alla personer, skolor och verksamheter som bor och verkar inom ett område på cirka 25 kilometer kring kärnkraftverken.

Även om det inte krävs ett recept för att köpa jodtabletter på apotek i Sverige, är det sällan de finns att tillgå eftersom det inte finns någon nämnvärd efterfrågan, till skillnad från i Finland.

– Finland ändrade nyligen sina direktiv till att bara personer under 40 år bör ta jodtabletter, vilket är rekommendationen från WHO. Det kanske fick folk att vakna till och börja hamstra. Men Finland har sedan länge haft en rekommendation för personer att ha jodtabletter hemma i beredskap, säger Jan Johansson.

Sveriges jodtabletter har dessutom en annan dosering än i Finland.

– Finland har 130 milligram jod i sina tabletter vilket är för stark dosering för små barn. Nyfödda barn ska dessutom ha en åttondel av den dosen vilket gör det svårt att rent praktiskt dela på tabletterna. Det är därför som Stuk nu håller på att se till att nya tabletter delas ut med 65 milligram vilket passar för barn och är lättare att dela, säger Jan Johansson, som tillägger att det är den dos som tabletterna i Sverige har haft.

– I Sverige tar vuxna två tabletter för att få rätt dos.

En önskan om skydd

Att jodtabletter kommit på tal som ett medel för att skydda sig från radioaktivt material som blåser in från konflikten i Ukraina kan bero mer på att vi söker något form av mentalt stöd, mer än att det har någon effekt, resonerar Jan Johansson.

– Det kan vara en stilla längtan efter ett skydd. En kärnvapenexplosion producerar inte så mycket radioaktivt jod i vilket fall att tabletterna skulle behövas.

– Oavsett, kommer inte en bombning av ett kärnkraftverk eller en kärnkraftverksolycka i Ukraina leda till att det blir aktuellt med jodtabletter, inomhusvistelse eller utrymning av områden i Sverige.

Kan påverka matproduktionen

Den påverkan som eventuellt kan drabba Sverige gäller i första hand livsmedelsproduktion, menar Stålsäkerhetsmyndigheten. Ett drabbat område, där det kan vara säkert att vistas, kan fortfarande leda till att radioaktivitet koncentreras i grödor och boskap.

– Vi lever fortfarande med konsekvenserna av det radioaktiva nedfallet från haveriet i Tjernobyl från 1986. Det cesium som föll i vissa områden koncentreras i djuren som bor och äter där. Nu senast gäller det vildsvinstammen som har spridit sig norrut och där man hittat cesium i köttet.

Zaporizjzja modernare

Jan Johansson vill tona ned farorna med en eventuell explosion i det omtalade kärnkraftverket Zaporizjzja i Ukraina. Han säger att reaktorerna har varit avställda sedan i september, vilket gör att det radioaktiva jodet redan har hunnit att sönderfalla.

Dessutom är kärnkraftverket modernare än det som fanns i Tjernobyl och liknar de vi har i Sverige, vilket innebär att ett liknande olycksförlopp inte är möjligt, enligt honom.

– Jodtabletterna är bara aktuella för att skydda mot radioaktivt jod. De hjälper inte för annan strålning. Det har gjorts många beräkningar på farorna med kärnvapenexplosioner och kärnkraftsolyckor av SSM och med det avstånd som finns till Ukraina är riskerna mycket små idag för oss i Sverige.

Fakta: Jodtabletter

Jod är ett grundämne och finns i låga koncentrationer i havet och i jordskorpan. Jod är ett livsnödvändigt spårämne som kroppen tar upp från luft och födoämnen. Naturligt förekommande jod avger inte strålning.

Om en kärnkraftsolycka inträffar som leder till utsläpp av radioaktiva ämnen så kan det bli aktuellt för gravida, ammande och personer upp till 40 år att ta jodtabletter.

Varför hjälper jod? Att ta jodtabletter mättar sköldkörteln med icke radioaktiv jod och hindrar sköldkörteln från att ta upp radioaktiv jod. För barn, gravida och ammande är jodtabletter extra viktiga eftersom sköldkörteln hos barn och foster är känsligare än hos vuxna.

Är du äldre är jod inte lika viktigt då forskning visar att den som är över 40 år inte löper någon risk att utveckla sköldkörtelcancer av radioaktiv jod. För personer över 40 år gör därför jodtabletterna ingen nytta. Djur ska inte äta jodtabletter.

Jodtabletter ska enbart tas på uppmaning av länsstyrelsen och vid rätt tidpunkt. Tar du jodtabletter för tidigt eller för sent minskar effekten. Jodtabletter kan användas tillsammans med annat skydd som att stanna inomhus eller utrymma till en annan plats. Din ålder avgör doseringen.

Jodtabletter är ett läkemedel som har ett bäst-före-datum. Länsstyrelsen skickar ut nya när jodtabletterna behöver förnyas. Om du tappar bort dina jodtabletter eller behöver fler kontaktar du länsstyrelsen

Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten

Fakta: Kärnkraftverk i Ukraina

Det finns fyra kärnkraftverk med sammanlagt femton reaktorer i Ukraina.

Dessa är: Zaporizjzja (sex reaktorer), South-Ukraine (tre reaktorer)
Khmelnitsky (två reaktorer), samt Rivne kärnkraftverk (fyra reaktorer).

Alla kärnkraftreaktorer är tryckvattenreaktorer (lättvattenreaktorer) av rysk design.

Konstruktionen skiljer sig avsevärt från de fyra avställda reaktorerna i Tjernobyl.

Kärnkraftverken i Ukraina ägs av det statliga bolaget Energoatom.

Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten