– Det mest effektiva sättet att förslava människor är att hindra dem från att gå i skolan, vilket sker med flickorna i Afghanistan, säger hon.

Hon har arbetat i hela världen, men det är i Stockholm hennes rötter finns. När FN-veteranen Yasmine Sherif under några sommardagar besöker den svenska huvudstaden är det med en uppmaning att relationen mellan hemlandet och världssamfundet ska utvecklas.

– Som svensk är det viktigt att vara stolt över att vi har en tradition av empati och av världsfrågor. Våra värderingar ligger i linje med de som råder inom FN, säger hon till TT.

– Vi kan hjälpa till att skapa ett starkare FN.

"Rätt till utbildning fundamental"

Yasmine Sherif är chef för Education Cannot Wait (ECW), en FN-fond för utbildning i krissituationer med bas i New York och har jobbat inom FN sedan 1980-talet.

Rätten till utbildning är en grundläggande mänsklig rättighet, påpekar hon.

– Har man inte fått en grundskoleutbildning och inte lärt sig att läsa, skriva eller tänka kritiskt kan man inte använda sig av sina politiska, civila och ekonomiska rättigheter. Då blir man förslavad, säger hon och tillägger att det är en taktik som talibanerna i Afghanistan nu använder sig av gentemot flickor, när dessa förbjuds gå i skola.

Könsapartheid?

Yasmine Sherif har själv stor erfarenhet av landet där hon 1990 stationerades under sitt första FN-uppdrag. 2021 ledde hon en kvinnlig FN-delegation, som besökte Afghanistan och där mötte ledningen för talibanerna.

Regimens beslut 2022 att förbjuda kvinnor från att studera vid universitet och högskolor har fått förödande konsekvenser, enligt Sherif.

– Många refererar till det här som könsapartheid. Rent juridiskt finns inte ordet, men jag tycker inte att man kan jämföra det med något annat, säger hon.

– Att som kvinna inte få studera i Afghanistan är detsamma som att människor inte skulle få studera på grund av att de har en viss hudfärg.

Långtgående konsekvenser

Läget är illa även på andra platser. Bristen på skolundervisning i bland annat Latinamerika, Mellanöstern och Ukraina får långtgående konsekvenser för hela världssamfundet.

– Om barnen där inte får någon grundläggande skolgång kommer de en dag att knacka på vår dörr. De flesta föräldrar i konfliktdrabbade länder vill att deras barn ska kunna läsa och skriva och utveckla sina talanger, säger hon.

– De är redo att sätta sig på en båt för att ta sig över Medelhavet till Europa för att uppnå det.

Föräldrarnas val är förståeligt, anser hon.

– Hade jag bott i ett krigsdrabbat land utan skola hade jag hade gjort samma sak. Vill man inte att dessa människor ska komma hit får man se till att de har tillgång till en ordentlig utbildning i sina hemländer, säger hon.

Orättvisor under pandemin

Att det råder skilda förutsättningar mellan världens länder vad gäller tillgången till utbildning blev också extra tydligt under pandemin, enligt Yasmine Sherif.

– Distansundervisning fungerar i länder med utbyggd infrastruktur, men inte i ett land som exempelvis Tchad, säger hon och fortsätter:

– Det består till 90 procent av öken och man har inte tillgång till wifi. Så ser det ut i de flesta länder vi arbetar i.

"Har aldrig gett upp"

Under sina år inom FN har Yasmine Sherif ofta varit i krigs- och konfliktområden. Vid sidan av Afghanistan har hon bland annat arbetat i Kambodja, Bosnien och Sudan. Hon berättar att hon många gånger bevittnat fasansfulla scener, men trots det aldrig övervägt att kasta in handduken.

– Ibland har jag gråtit när jag känt mig maktlös inför djupt mänskligt lidande eller avsaknad av agerande från de som kan agera. Men det som är svårt gör också att man blir mer övertygad, att man kämpar mer.

Att leva i tron att det går att förändra hela världen anser hon dock vara meningslöst.

– Men lyckas vi exempelvis förändra livet för en enda flicka som våldtagits i Kongo-Kinshasa så betyder det allt. Varje liv är värdefullt, säger Yasmine Sherif.