DEBATT. Stödet för demokratin minskar stadigt i västvärlden medan autokratiseringen ökar. Förklaringarna skulle kunna vara att vår demokrati är hotad av påverkanskampanjer, despotiska ledare, högernationalism, media som är på väg att tas över och så vidare. Bekväma förklaringar för oss 13 procent i världen som har demokrati. Men sanningen är att de totalitära stämningarna också uppstår mitt ibland oss. Autokrati göds av spänningar och konflikter som sedan kräver allt kraftigare tag. Imperiet av vår tid, det västerländska sättet att leva, det ultimata slutmålet och beviset på människans goda utveckling, är på väg att falla under sin egen tyngd medan demokratin sjunker undan som en våg på sandstranden.

H.G. Wells, sci-fi-författaren, skrev: ”There will be no day of days when a new world order comes into being. Step by step and here and there it will arrive…”

Ett tydligt tecken på att demokratin är på väg att utarmas är den minskande orken till tolerans för andras åsikter. Konfrontation och polarisering där alla kräver sin förbannade personliga och okränkbara rätt dominerar som aldrig förr. Yttrandefrihet brukas som verktyg men utan ansvar. Våra åsikter på sociala medier härdas med nyhetsflöden som stärker våra redan bestämda åsikter. Vanliga media förstärker sina ideologiska skyttegravskrig med konsekvensen att svenskar tappar förtroende för medias ökande polariserande åsiktsjournalistik.

Den svenska filosofen, författaren och akademiledamoten Åsa Wikforss deltog i ett av Björn Wiman modererat DN-event på Kulturhuset med fokus på klimatfrågan. Hon erkände att hon inte begriper någonting av SD:s begrepp vänsterliberal. Ett begrepp som ändå har en central betydelse om man vill förstå polariseringarna i samhället just nu. Men att hålla för öronen och peka ut yttre fiender ingår i själva rötan som sprider sig.

Det totalitära och ointagliga hänger redan över oss. Vår eget politiska etablissemang ser bort från klimatfrågan som en kris med framtida sociala, miljömässiga och ekonomiska katastrofer. Den materiella och konsumtionsrelaterade rovdriftskulturen får fortsätta. Techjättar idkar stordrift av människors psykologiska beteenden och kommer med hjälp av AI kunna kamouflera sig till oigenkännlighet. Allt sker högt ovanför det inrikespolitiska och mediala sorlet, ett imperium som tyst tappar greppet och förtroendet.

En politisk uppmärksamhet av utvecklingen saknas. En nyprogressiv vänster som förr i tiden demonstrerade för fred lyser med sin frånvaro. De flesta regredierar istället till att bli soldater i den röda armen vars enda uppgift är att skjuta på den blåbruna. Öga för öga, tand för tand, nyttiga krigare fångade i ideologiska beroenden som skymmer dem från världen. Till och med den annars så nytänkande Yanis Varoufakis – före detta grekisk finansminister och medskapare till min hemvist den europeiska demokratirörelsen DiEM25 (120.000 medlemmar) – står handfallen och utan några progressiva alternativ när DiEM25 som parti och han själv nyligen åkte ut ur det grekiska parlamentet utan att kunna fånga människors missnöje. Tomhet och gränslöshet växer. I den svenska DiEM25-rörelsen tillåts istället lokalgrupper praktisera kupper och autokrati.

Autokrati lockar. Att med  totalitära metoder få igenom ”nödvändiga goda ting” praktiseras gärna när det passar. Identitetsfrågor och rädslor tar över. Det svenska politiska etablissemanget körde igenom Nato-beslutet och lät 200 års svensk tradition av neutralitet tillintetgöras på några månader.

Pax Autokratika – en ny autokratisk ordning – är på väg in som vårt nya imperium. Kina är redan där, kanske USA kan följa efter om Trump blir president. Och här hemma har ingen stormat riksdagen ännu, annat än klimataktivister som försöker rädda våra liv. Men de hårdare tagen låter inte vänta på sig. Den alltmer repressiva inställningen till klimataktivister är redan här. Aktivister grips på gatan, fotas inför öppen ridå. Polisen beslagtar mobiler utan rättslig grund och aktivister lagförs för att de tar en selfie.  Den totalt urspårade hämndspiralen bland ligor och koranbränningar kommer att dra till sig ännu mer repressiva åtgärder. Den politiska mobben vill ha hårdare tag. Och allting pågår i ett informationssamhälle så svårgreppbart att enbart byråkrater i maktens korridorer kan överblicka och utnyttja det.

Pax Autokratika kan bara motas av modiga ledare som törs tilltala vad alla människor känner igen. Närhet, tydlighet, omsorg, rättvisa, respekt och tid för eftertanke. Ledare som törs lyfta autokratiproblemet över ideologiska tvister och politiskt utnyttjande. Ledare som inte faller för retoriken där vår demokrati är ypperlig och ska försvaras mot de som kritiserar, nej den ska återkrävas från de som sett till att förlora den till egoism och likgiltighet.