Klusterbomber är en kontroversiell typ av vapen, då det är en bombkapsel som öppnar sig i luften och sprider ut en mängd småbomber över ett större landområde. Därför kan de orsaka stor skada, och anses speciellt skadliga för civilbefolkningen.

USA:s beslut i fredags att skicka klusterbomber till Ukraina har därför stött på kritik från såväl människorättsorganisationer, forskare som politiker.

– Klustervapen sprider små bomber över ett brett område, av vilka många misslyckas med att explodera omedelbart, sade Marta Hurtado, talesperson för FN:s kontor för mänskliga rättigheter under fredagen efter att beslutet blivit känt.

– De kan döda och lemlästa år senare. Det är därför användningen bör upphöra omedelbart, fortsatte hon.

Kan göra kriget ”ännu mer brutalt”

Svenska freds sällar sig till kritikerna.

– USA:s beslut att överföra internationellt förbjudna vapen är förfärligt, mycket oroväckande och riskerar katastrofala humanitära konsekvenser. Om klustervapen används vet vi att de i stor utsträckning skadar och dödar civila, nu och under många år framöver, säger Svenska freds generalsekreterare Karin Wall Härdfeldt i ett mejl till Syre.

Hon konstaterar att beslutet kan få stora konsekvenser.

– Det riskerar att eskalera och göra kriget ännu mer brutalt. Klustervapen orsakar ofantligt mänskligt lidande. Upp till 40 procent av klusterbomberna exploderar inte direkt när de träffar marken utan blir kvar som minor, dödsfällor för civila i åratal efter det att konflikten tagit slut. Kvarliggande bomber är ofta färgglada och kan misstas för leksaker, därför är barn särskilt i riskzonen. Att de ligger kvar försvårar också återuppbyggnaden av samhället och gör att åkermark inte kan brukas, skriver hon.

Internationell konvention förbjuder

Klusterammunition började först användas under andra världskriget och senare under Vietnamkriget, då USA bombade stora områden i Vietnam Laos och Kambodja.

Just Kambodjas premiärminister Hun Sen var en av de som under helgen riktade kritik mot USA:s beslut, och hänvisade till landets ”smärtsamma erfarenhet” av amerikanska klustervapen under 1970-talet och de många dödsoffer det krävt: ”det har inte funnits några sätt att förstöra dem alla ännu”, twittrade han.

På grund av vapentypens destruktiva egenskaper upprättades 2008 den internationella konventionen mot klusterammunition, som 123 stater hittills har skrivit under. De åtar sig att inte använda, producera, förvara eller överföra klustervapen. Men till dessa länder hör varken USA, Ryssland eller Ukraina.

– Klustervapenförbudet var ett stort framsteg inom humanitär rätt och nedrustning när det tillkom och konventionen har räddat miljontals liv. USAs beslut riskerar nu att öka användning av klustervapen i stället för att bidra till den starka stigmatisering av vapentypen som etablerats genom klustervapenförbudet, säger Karin Wall Härdfeldt.

Ingen kritik från Sverige

Från regeringshåll har det kommit kritik mot beslutet från olika håll i världen. Bland annat har Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak påpekat att hans land är ett av de 123 länder som undertecknat konventionen om klusterammunition.

Spaniens försvarsminister Margarita Robles konstaterade att landet kommer respektera konventionen och inte skicka några klusterbomber.

– Nej till klusterbomber och ja till det legitima försvaret av Ukraina, som i vår mening inte bör utföras med klusterbomber, sade hon enligt BBC.

Även Nya Zeeland och Kanada har uttryckt kritik mot förslaget.

Däremot har det varit tyst från Sveriges håll. Tidningen Expressen som sökt både statsminister Ulf Kristerssons och utrikesminister Tobias Billström för en kommentar får svaret att utrikesministern inte är tillgänglig. Statsministerns presstalesperson hänvisar å sin tur till utrikesdepartementet (UD), som skriver ett faktasvar:

”Varken USA, Ukraina, eller Ryssland är statsparter till konventionen om klusterammunition. Det betyder att dessa länder inte omfattas av konventionens förbud.

Oavsett detta gäller den internationella humanitärrätten användningen av alla vapenkategorier, även eventuell användning av klusterammunition, i det ryska angreppskriget mot Ukraina.”

Behövs stöd för humanitära normer

Enligt Svenska Freds är det nu viktigt med en stark internationell opinion.

– Länder som Sverige som är part till konventionen behöver nu verkligen vara tydliga med sitt stöd och engagemang för starkast möjliga humanitära normer genom att motsätta sig all överföring och användning av klustervapen och uppmana Ryssland och Ukraina att inte använda sig av dessa vapen. Sverige och andra länder måste också verka för att såväl USA som Ryssland och Ukraina ansluter sig till konventionen om klustervapen, menar Karin Wall Härdfeldt.

– Det är bra att beslutet fått kritik från såväl flera länder som forskare och freds- och människorättsorganisationer. I sammanhanget måste dock även Rysslands omfattande användning av klustervapen i Ukraina uppmärksammas och fördömas. Det visar en total likgiltighet inför  humanitära principer, rättsliga normer och för mänskligt lidande. Ryssland måste givetvis hållas ansvariga för dessa brott.

Under krigets gång har det dokumenterats att såväl Ryssland som Ukraina använder klusterbomber i kriget. Senast i torsdags i förra veckan presenterade Human rights watch dokumentation som visar på att Ukraina använt klusterbomber i området kring staden Izium under 2022 och att Ryssland ”i stor utsträckning” använt klusterbomber i kriget och orsakat många civila dödsfall och allvarliga skador.

”Båda sidor bör omedelbart sluta använda klustervapen och inte försöka få tag i fler av dessa urskillningslösa vapen. USA bör inte överföra klustervapen till Ukraina”, skriver HRW i en kommentar.

Läs mer:
• Kambodja varnar: Använd inte klusterbomberna
• Uppgift: USA redo ge Ukraina klusterbomber