Plasten kan vara dödlig för fåglarna. De plockar upp mindre plastbitar i tron att det rör sig om något ätbart och de får även i sig plast via födan – fiskar och kräftdjur som av olika anledningar fått i sig mikroplaster.

I många fall kan fåglarna förgiftas av kemikalierna i plasten. Det förekommer också att deras tarmsystem och magsäckar blir så fulla med plast att fåglarna dör av förstoppning.

Plastvirvlar

Värst är läget i de områden där plast av olika anledningar, exempelvis havsströmmar, ansamlas i stora mängder.

Studien, som publiceras i Nature Communications, visar att några områden sticker ut, exempelvis den enorma plastvirveln mellan Hawaii och Kalifornien i östra Stilla havet. Den sträcker sig över 1 600 000 kvadratkilometer, tre och en halv gånger Sveriges yta. Merparten av plasten i virveln kommer från Kina och andra länder i östra Asien.

Ett annat farligt hav för havsfåglar är Medelhavet, som lyser rött på kartan över områden med stora koncentrationer av plast. Även södra Atlanten mellan Sydafrika och sydöstra Sydamerika är ett tydligt riskområde.

Havsfåglar
• Havsfåglar är fåglar som tillbringar största delen av sitt liv till havs och mestadels söker föda i saltvatten. Cirka 300 arter brukar räknas in i begreppet.
• Hit hör pingviner, albatrosser, petreller, liror, stormsvalor, sulor, skarvar, fregattfåglar, tropikfåglar, pelikaner, måsar, tärnor, labbar och alkor. Några av dessa, som exempelvis pingvinerna, albatrosserna, fregattfåglarna och alkorna är strikt marina, medan måsarna, pelikanerna och tärnorna omfattar både havslevande och sötvattenbundna arter.
• Födan består i huvudsak av fisk, kräftdjur och bläckfiskar.
Källa: Nature Communications, Birdlife International

I studien har forskarna koncentrerat sig på de allra mest havsbundna av alla fåglar – stormfåglar och stormsvalor, liror och petreller.

Totalt 7 137 individuella fåglar från 77 arter har följts med olika typer av sändare när de rört sig över havsvidderna. Sedan har man räknat ut vilka arter som är mest i farozonen – de som redan från början är hotade av en rad andra faktorer och som är utsatta för den största exponeringsrisken, det vill säga födosöker i stor utsträckning i de värsta plastvirvlarna.

Fåglar i fara

Störst risk löper den baleariska liran (Puffinus mauretanicus) från västra Medelhavet och hawaiiliran (Puffinus newelli) från Hawaii. Båda är sedan tidigare akut hotade.

Därefter följer hawaiipetrellen (Pterodroma sandwichensis), medelhavsliran (Puffinus yelkouan) och cookpetrellen (Pterodroma cookii), den sistnämnda hemmahörande på öar utanför Nya Zeeland. Samtliga letar föda i mestadels plastfyllda vatten.

Ingen av arterna är välkända för en större allmänhet men har stor betydelse för det marina ekosystemet.

Det finns också områden med relativt små mängder plast, exempelvis Humboldtströmmen utanför västra Sydamerika, Kanarieströmmen utanför Västafrika och samtliga polarregioner. Här hotas inte havsfåglarna på samma sätt som i de utsatta områdena.