Varken befintliga hemliga tvångsmedel eller kommande lagstiftning på området får i dagsläget användas mot barn under 15 år.

– Nu blir frågan hur vi ska anpassa regelverket till en ny verklighet där brottsligheten tränger så djupt ner i åldrarna. Jag menar att samhällsutvecklingen gör det motiverat att utöka möjligheten även för barn som är under 15 år, säger Gunnar Strömmer.

Allt yngre kriminella

Enligt Strömmer är det viktigt att ta det här greppet för att förhindra och klara upp brott som begås av allt yngre kriminella. Utredaren kommer undersöka om polisen ska få använda hemliga tvångsmedel, såsom telefonavlyssning och kameraövervakning, mot barn även när det inte finns konkreta brottsmisstankar.

– Samtidigt måste man vara mer försiktig med statens rätt att kränka barns integritet genom tvångsmedel jämfört med vuxna. Barns integritet får vägas mot en effektiv brottsbekämpning, säger Strömmer.

Frågan blir hur omfattande möjligheterna ska vara och hur ingripande verktyg man ska få använda.

Kritik mot planerna

Kritiker har lyft fram att regeringen och SD går för långt i sin vilja att bekämpa den grova brottsligheten och att medborgares fri- och rättigheter äventyras när användning av hemliga tvångsmedlen utökas. Gunnar Strömmer håller inte med.

– Jag menar bestämt att vi inte är ute på ett sluttande plan. Vi gör en noggrann avvägning i varje lagstiftningsfall.

En annan del av utredarens uppdrag är att se över hur personer yngre än 18 år kan frihetsberövas. I dag är utgångspunkten att bara frihetsberöva som en sista utväg.

– Vi önskar att utredaren ska göra en bred översyn av dagens regler när det gäller anhållande och häktning för personer som inte fyllt 18 år. I uppdraget ingår att göra en analys om det finns ett behov till utökad möjlighet till häktning i vissa fall, säger Strömmer.

Utredningen ska vara klar senast i december 2024.