Stockholm behöver satsa mer på forskning och stimulerans av affärsutveckling i små och medelstora företag för att tillväxten ska öka, skriver de tre debattörerna.
DEBATT. Under senare tid har stagnation präglat ekonomierna i norra och västra Europa. Stockholms län är inget undantag. Mellan 2003 och 2021 växte de reala inkomsterna per invånare i länet, efter hänsyn till inflationen, enbart med 1 procent årligen i genomsnitt. Det är samma nivå som för EU-länderna i helhet, och marginellt högre än 0,9 procents årlig tillväxt av levnadsstandarden i Sverige. Den svaga ekonomiska utvecklingen behöver förstås i ett europeiskt perspektiv. Europa är inte längre teknologidrivande, och har hamnat på efterkälken jämfört med USA och Kina.
För att få fart på affärsutveckling gäller det att öka investeringar i forskning och utveckling, främja tillväxtfinansiering i allmänhet, och stimulera affärsutveckling i små och medelstora företag. Medan utmaningen i grunden gäller för hela Europa, måste det börja på regional nivå. I en tid präglat av omfattande teknologiska skiften behöver varje region ha ett näringsliv som ligger i framkant.
I studien Nordic innovation triangle finner vi att nivån av samlade privata och offentliga investeringar per invånare är 43 procent högre i Stockholmsregionen än i den genomsnittliga nordiska regionen. Samtidigt finns en klar uppsida med ytterligare ökade investeringar. Om nivån av investeringar i regionen kan höjas med en femtedel, förväntas arbetslösheten minska från 7,3 till 6,7 procent.
I Stockholmsregionen är 50 procent av de små och medelstora företagen inriktade på produktinnovationer, betydligt högre jämfört med i övriga Norden. Dessutom är 55 procent av företagen inriktade på affärsprocessinnovationer. Däremot är enbart 16 procent av de innovativa små och medelstora företagen inriktade på samverkan med andra, lägre än genomsnittet för Norden. Ökad vilja till samverkan hos regionens innovativa företag, samt ökade investeringar, är viktiga för att få fart på regionens utveckling.
Behovet att satsa mera på forskning och utveckling är tydligt i Europa som helhet, och det gäller även Stockholms län. En rimlig ambition är att öka satsningarna med en femtedel jämfört med tidigare. Det skulle innebära 10,2 miljarder kronor i ökade årliga satsningar från näringslivet, 3,3 miljarder från högskolor och ytterligare 0,6 miljarder från den offentliga sektorn. Stockholm behöver stärka sin position som ledande kunskapsregionen.
Utmaningen att klara jobben och välståndet är inte enkel, för vi lever i en tid med omfattande disruptiva teknologiska förändringar. Något förenklat kan regioner i denna föränderliga tid antingen ligga i framkant av utvecklingen eller falla efter. Vår förhoppning är att det är möjligt att få till en debatt om behovet av stärkta förutsättningar för investeringar, teknologiska framsteg och innovationer i de små och medelstora företagen.
Många av besluten som påverkar hur mycket företagen belastas av regelkrångel och tillsynskostnader sker i kommuner och regioner. Fokus behöver ligga på att minska företagens kostnader för skatter och regelverk, så att resurserna i ökad utsträckning kan läggas på framtidens tillväxt. En regional tillväxtstrategi är nyckeln till långsiktig välståndsutveckling, och särskilt viktigt i en tid präglat av snabbare teknologiska förändringar än vad vi tidigare har upplevt.
