Svensk politik i all ära. Vad som verkligen avgör nästa års EU-val är vad som sker med regeringsgnisslet i Tyskland och protesterna mot Frankrikes president.
EU:s fem största länder står tillsammans för mer än hälften av platserna i EU-parlamentet.
De 705 platserna i EU-parlamentet fördelas enligt hur stor befolkning varje medlemsland har. För att jämna ut olikheterna har dock de största länderna färre platser än vad de egentligen borde ha, medan de minsta har ett minimiantal på åtminstone sex ledamöter.
De fem största dominerar ändå stort. Så här är läget i dem just nu inför valet 2024.
Tyskland: Svårt för Scholz
Regeringspartier brukar ha svårt i EU-val – och det skapar huvudvärk hos socialdemokratiska SPD i Tyskland som gjorde ett uselt val redan 2019 och nu riskerar att tappa ännu mer på grund av kritiken mot förbundskansler Olaf Scholz och hans gnisslande koalition.
Även De gröna går kräftgång i opinionen och har passerats av extremhögern i AFD, som till och med hotar SPD i kampen om andraplatsen bakom konservativa CDU/CSU.
Frankrike: Motvind för Macron
President Emmanuel Macron är hårt kritiserad på hemmaplan och det bådar illa för hans mittenrörelse Renässans (LREM). Vid det förra valet blev LREM delat största parti och därmed helt dominant i EU-parlamentets liberala partigrupp – som nu hotas av ett katastrofval.
Socialistpartiet, vänstern och de gröna hoppas i sin tur på framgång för samarbetet Nupes, om det håller ihop så länge.
Allra störst väntas ändå ytterhögern bli – för tredje valet i rad.
Italien: Mycket för Meloni
Sedan valet 2019 har Giorgia Meloni lyft högernationalistiska Italiens bröder från ett småparti till landets i särklass största, med henne själv som premiärminister sedan i fjol. Det lär ge ett rejält uppsving nästa vår då partiet mycket väl kan bli allra störst i den EU-skeptiska partigruppen ECR.
Regeringskollegorna i Lega och Heja Italien väntas få det svårare, medan socialdemokratiska PD lär hålla undan från populistiska Femstjärnerörelsen i kamp om andraplatsen.
Spanien och Polen: Medvind för högern
Höstens två hetaste nationella parlamentsval hålls i Spanien (redan i juli) och Polen, med täta strider på båda håll.
Socialistpartiet PSOE och premiärminister Pedro Sánchez kan förlora ställningen som största parti både nationellt och i EU-valet till traditionellt konservativa PP. Dessutom går ytterhögern Vox bra i opinionen.
I Polen står ytterhögerns Lag och rättvisa mot högermittenkoalitionen KO i en kamp som lär få stor betydelse för ECR-gruppens fortsatta inflytande i EU.
