Startsida - Nyheter

Radar · Miljö

Utländska forskare ska utreda hur vargstammen blir livskraftig

 Vargvalpar från Brängenreviret leker.

Två utländska forskare, en från Norge och en amerikan, ska analysera det politiskt satta så kallade referensvärdet för varg i Sverige. Det är Naturvårdsverket som fått regeringsuppdraget för att säkra att Sverige uppfyller EU:s krav enligt art- och habitatdirektivet.

Riksdagen och EU har slagit fast att Sverige ska ha ” en långsiktigt livskraftig vargstam med gynnsam bevarandestatus”, enligt EU:s art- och habitatdirektiv. Referensvärdet säger hur många vargar som måste finnas för att uppfylla direktivet.

Det senaste referensvärdet rapporterades 2019 och uppgavs då till 300 individer. Det är ett värde som är att anse som ett golv, alltså det absolut minsta antalet som krävs för att stammen ska överleva. Det är alltså fullt möjligt för Sverige att besluta om fler vargar än så.
Nästa rapporteringstillfälle är 2025.

Reproduktionsproblem

Den svenska vargstammen är kraftigt inavlad och de svenska vargarna är lika mycket släkt med varandra som avkommor efter helsyskon. Reproduktionsproblem och få födda valpar i varje kull, samt fysiska deformiteter har redan konstaterats.

För mindre än ett år sedan gick 18 ansedda forskare ut i ett brev i den vetenskapliga tidskriften Science, där man varnade för de negativa konsekvenserna av den svenska vargjakten. Politikerna som beslutar om vargstammens storlek i Sverige lyssnar inte till vetenskapen, menade man bland annat.

– Bland annat säger man att det räcker med en varg per generation som invandrar till Sverige för att hålla stammen genetiskt sund. Men det är inte sant, menar Christopher Wheat, professor i populationsgenetik vid Stockholms universitet.

– Det behövs betydligt fler invandrade vargar. Bevarandearbetet bör ha som mål att skapa en väl sammanhängande varstam över den skandinaviska halvön och Finland, som tillsammans är betydligt större än den nuvarande populationen i detta område.

– För att uppnå en tillfredsställande bevarandestatus med möjlighet för vargen att överleva på lång sikt behöver en sådan sammanhängande population bestå av minst 500, vilket i praktiken betyder minst 2 000 individer,

Internationella experter

Naturvårdsverket anlitar nu de internationella experterna Nicolas Dussex (Norge) och Phil Miller (USA) som kommer att genomföra de vetenskapliga analyserna inom uppdraget.

– De analyser som ska göras inom uppdraget måste hålla hög vetenskaplig kvalitet och objektivitet och därför har vi anlitat två oberoende forskare som ska utföra analyserna. De kommer att analysera om det lägsta antalet vargar kan vara mellan 170 och 270 vargar och i så fall under vilka förutsättningar, säger Hanna Dittrich Söderman, projektledare på Naturvårdsverket.

Forskarna kommer att börja med att göra egna analyser var för sig. Dessa presenteras för Naturvårdsverket i en preliminär rapport under slutet av 2023. Därefter kommer forskarna också att redogöra för vilka slutsatser som man kan enas om.

Nicolas Dussex har tidigare varit verksam i Sverige, bland annat vid Stockholms universitet, men arbetar i dag som forskare vid Trondheims universitet. Han är väl medveten om vilken het potatis vargfrågan är i Sverige, men ser fram emot att få arbeta med den:

– I slutändan är syftet med uppdraget att tillhandahålla en robust vetenskaplig rapport om resultaten för vargstammen under olika demografiska scenarier, baserat på kunskapen om den nuvarande vargpopulationen. Jag hoppas därför att jag som forskare och oberoende av Naturvårdsverket kommer att främja förtroendet mellan forskarsamhället och olika intressenter, säger han.

Slutrapport nästa år

Den andra forskaren som ska analysera referensvärdet för varg, Phil Miller, är knuten till CPSG, Conservation Planning Specialist Group. Organisationen har varit verksam sedan 1979 och bildades för att möta behovet av brobyggande mellan den akademiska världen, bevarandeorganisationer och människor som arbetar med djurparkernas avelsprogram för hotade arter.

– Jag ser den första utmaningen som begreppsmässig och är resultatet av flexibla definitioner av nyckelbegrepp som ”långsiktig” och ”livskraft” inom EU:s habitatdirektiv. Denna flexibilitet är nödvändig i ett så omfattande vägledningsdokument, men kräver att artspecifika expertgrupper är eniga om definitioner som är lämpliga och meningsfulla för deras särskilda situation. Vi kan bara tolka resultaten av våra analyser korrekt när vi är överens om dessa definitioner, säger Phil Miller.

De preliminära rapporterna ska genomgå en vetenskaplig granskning och sedan färdigställas till en slutlig rapport under våren 2024. Naturvårdsverkets rapportering av uppdraget ska skickas in till regeringen i oktober 2024.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV