Regeringen vill se över möjligheterna att använda det så kallade PKU-registret för att lösa grova brott. Miljontals svenskar finns i registret, som innehåller blodprover från alla som är födda 1975 eller senare.
I direktiven till utredaren står att denna ska analysera och lämna förslag om ”användningen av vävnadsprover från PKU-biobanken och andra biobanker ska vara tillåten för utredning av allvarliga brott”.
Frågan är kontroversiell. År 2003 ställdes saken på sin spets när dåvarande utrikesminister Anna Lindh mördades, då polisen lyckades identifiera mördaren Mijailo Mijailovic med hjälp av PKU-registret. Trots protester från hälso- och sjukvården hämtade polisen ett prov från registret.
Efter några år var det dags igen, när Västerbottenspolisen ville ha ut dna-prover från den misstänkte Hagamannen. Det vägrade Karolinska universitetssjukhuset – där proverna förvaras – att gå med på.
Numera krävs ett domstolsbeslut för att få ut proverna.
– Men det har aldrig hänt att man tagit ut ett prov, inte sedan mordet på Anna Lindh, säger Lene Sörensen, biträdande ansvarig för PKU-biobanken.
PKU-biobanken är inget sökbart register. I fallet med Anna Lindhs mördare var det först när polisen hade namnet på en misstänkt som man fick användning av registret. Ur Mijailo Mijailovic PKU-prov tog man fram en dna-profil som sedan jämfördes med dna från mordvapnet – och fick träff.
Sedan dess har proverna fått vara ifred. Gert Helgesson, professor i medicinsk etik vid Karolinska institutet, blir därför förvånad över utredningen.
– Det finns en uppenbar risk att föräldrar väljer att inte ta proverna, något som i förlängningen kan resultera i att barn dör i onödan, säger han.
Mats Johansson, docent i medicinsk etik vid Lunds universitet, ser även han risker om polisen får tillgång till proverna.
– Sverige är ett registersamhälle, men det bygger på att vi litar på dessa register. Det här skulle kunna rubba hela det systemet, säger han.
Regeringen betonar att utredningen inte är klar och att inga beslut är fattade.
– Vi har inte satt ner foten i sak, säger justitieminister Morgan Johansson till TT.
Göran Hermerén, ledamot i Statens medicinsk-etiska råd (Smer), tycker dock att syftet är uppenbart.
– Man brukar inte tillsätta en utredning om man inte tänker sig att utredningen ska resultera i något, säger han.
