Rapporten från Studieförbundet för näringsliv och samhälle (SNS) pekar på flera trender för statens forskningsfinansiering som man anser kan vara negativa.

De senaste årtiondena har allt mer av pengarna fördelats via forskningsråd och myndigheter, som allt oftare ställer särskilda krav för att ge finansiering.

Det har även blivit betydligt vanligare med riktade utlysningar där det finns särskilda villkor.

Samtidigt har det blivit färre öppna utlysningar där forskarna själva kan föreslå projekt.

Tar forskarna för mycket hänsyn till olika villkor för att få pengar kan det leda till mer likformig forskning, varnar Roger Svensson, docent i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning, som skrivit rapporten.

Ett argument för att fördela pengar via forskningsråd har varit att det ger ökad flexibilitet men några sådana resonemang finns inte i de senaste forskningspropositionerna, enligt Svensson.

”I stället tycks politikerna ha velat styra lärosätenas forskning”, säger han i ett pressmeddelande.

Regeringen kan sedan en reform 2011 inte påverka hur basanslag till lärosätena fördelas mellan olika fakulteter. Men politikerna kan i stället ha försökt påverka genom att introducera forskningsprogram som styrs via forskningsråden, enligt rapporten.