Det har länge varit känt att depression är vanligare bland människor som bor i stadsmiljöer än människor som bor på landet. Däremot vet man betydligt mindre om hur olika typer av stadsmiljöer kan påverka den psykiska hälsan. Men nu har den omfattande studien visat på ett tydligt samband mellan villaförorter och depressioner.

– Gemensamt för områdena med högre depressionsrisk är att det saknas natur i form av parker, skog och vatten, och att fastigheterna ligger glesare än de gör inne i städer. Ska man bygga för god mental hälsa behöver alltså inte förtätning vara negativt eftersom det ökar möjligheten till social interaktion, däremot är närheten till öppna ytor med natur och vatten viktig, säger Stephan Barthel, professor i miljövetenskap och vetenskaplig ledare för Hållbar stadsutveckling vid högskolan i Gävle i ett pressmeddelande.

Analys med artificiell intelligens

Tillsammans med kollegor från Århus universitet och Yale University har forskarna från högskolan i Gävle tagit hjälp av AI och granskat satellitbilder över all bebyggelse i Danmark under 30 års tid och klassificerat bebyggelsen i olika kategorier beroende på byggnadernas höjd och hur tätt de står. Kartmaterialet har samkörts med bostadsadresser på individnivå, med hälsoregister och socioekonomiska register.

Forskarna har tagit hänsyn till kända faktorer som ökar risken för depression, till exempel om personen har föräldrar som är diagnosticerade med psykisk ohälsa eller om personen är ensamstående eller står utanför arbetsmarknaden.

När man hade tagit hänsyn till dessa faktorer visade det sig att depressionsrisken var 20-30 procent högre i villa- och radhusförorter än i glesbygd och 10-15 procent högre i villaförorter än i innerstadsområden.

– Områden med hög andel depressioner är mer monotona och saknar ofta både mötesplatser och större grönområden.

Natur och socialt liv viktigt

– Det finns redan många argument för att bygga så att folk har nära till natur och vatten, och nu kan vi visa att risken för psykisk ohälsa är ytterligare ett argument. Även om det inte går att uttala sig om risker på individnivå så finns det ett betydande samband på en övergripande skala och över tid, säger Karl Samuelsson, doktor i miljövetenskap vid Högskolan i Gävle.

Forskarna hoppas att stadsplanerare i framtiden ska ta hänsyn till studien i sitt arbete.

– Studien ger inget stöd för fortsatt utbyggnad av bilberoende förorter med småhusbebyggelse. Samtidigt måste förtätningen vara smart, helst så att det skapas tillgång både till socialt liv och naturliga grönområden, hav eller vattendrag, säger Karl Samuelsson.