Kunskapen i läsning i fjärde klass sjunker. Med fler läroböcker i skolan skulle barnen lära sig läsa bättre och få bättre studieresultat, skriver Ingemar Östlund.
DEBATT. Den sjunkande trenden sedan år 2001 i läsförståelse för årskurs 4 fortsätter. I den internationella läsförståelseundersökningen PIRLS sjunker läsförståelseresultatet i Sverige för årskurs 4 med 12 poäng till 544 år 2021 jämfört med år 2016, redovisar Skolverket.
Sverige måste kunna försörja sig i framtiden, så vi har att vända den nedåtgående trenden i läsförståelse och studieresultat. Det är visat i flera forskningsstudier att läsa text på papper eller med fördel i läroböcker ökar läsförståelse och studieresultat. En jämförelse med högskolestudier: här läses en hög andel av texterna i böcker.
Vi kan inte fortsätta experimentet att i unga år alltmer lägga läroböcker åt sidan. Barn med sämre förutsättningar, som färre böcker hemma, är särskilt drabbade. Lärare måste få tiden att arbeta som lärare, inte kopieringsmaskinsbiträden, för att det inte köps in läroböcker. Läroböcker må kosta en slant men kostnaden blir skyhögt högre i framtiden om dagens unga elever får sämre förutsättningar att få ett arbete på grund av sämre läsförståelse och studieresultat.
En gedigen grundkunskap uppbyggd under årskurs 4–6 med basen från heltäckande läroböcker blir en språngbräda till bästa betyg i årskurs 9. Det ger bästa förutsättningar i gymnasieval och framtida arbete. För en ny svensk bygger kunskap ett självförtroende i det nya landet vilket ger stimulans att satsa på en yrkeskarriär. Gedigna läroböcker är ett bidrag till förbättrad folkhälsa och ett stärkt Sverige!
