Frustrerade fack och arbetsgivare kan få vänta på att etableringsjobben kommer på plats. Trots att det redan dröjt år. SD, som ogillar etableringsjobb, säger att frågan förhandlas med regeringen. Regeringen pratar om ”omtag”.
Etableringsjobb är en ny åtgärd som ska hjälpa nyanlända och långtidsarbetslösa in på arbetsmarknaden. Fack och arbetsgivare är överens om ett avtal och det enda som fattas är att regeringen ändrar i en förordning.
Men detta har dragit ut på tiden och arbetsmarknadens parter förstår inte varför.
Förhandlar med SD
Enligt Sverigedemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt förhandlas etableringsjobben mellan Tidöpartierna.
”Det är ingen hemlighet att vi är kritiska till alla former av misslyckade arbetsmarknadsåtgärder”, säger han i en skriftlig kommentar om etableringsjobben till TT.
”Detta är dock en fråga om förhandlingar med regeringspartierna, och vad vi ytterst landar i är alldeles för tidigt att säga.”
Enligt Sjöstedt är alla Tidöpartier överens om att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna bör förenklas och ersättas med färre, kostnadseffektiva insatser som leder till jobb.
SD:s kritik handlar dels om ”den stora kostnaden till nästintill obefintlig nytta”, dels att man anser att åtgärderna riskerar leda till undanträngningseffekter för svenska löntagare.
Pehrson gör omtag
Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) hävdar dock att det avtal parterna skrev med varandra om etableringsjobben i december går vid sidan av det gällande regelverket. Det tvingar regeringen att göra ett ”omtag”.
I ett skriftligt svar till TT utvecklar han:
”Det handlar om olika tekniska och juridiska frågor som behöver analyseras närmare. Inte minst avvikelser från reglerna om statligt stöd och den anmälan regeringen gjort hos EU-kommissionen. Just nu för vi en dialog med parterna om hur de här frågorna ska lösas.”
Hos LO, Unionen och Svenskt Näringsliv är man dock frågande till vad problemet är. Regeringen har inte lyckats förklara det, anser de.
Skarpt i höst
Arbetsmarknadspolitik omfattas egentligen inte av Tidöavtalet mellan SD och regeringspartierna M, KD och L men får politiken konsekvenser för budgeten så hamnar den på förhandlingsbordet.
Det finns redan pengar avsatta för 2023–2025 i budgeten, men det finns frågetecken om hur långt pengarna kommer att räcka, beroende på hur populära etableringsjobben blir.
Om det behöver skjutas till mer pengar är en fråga i förhandlingarna inför höstens budget.
Etableringsjobben började diskuteras redan i spåren efter flyktingkrisen 2015. Fack och arbetsgivare kom överens 2017, riksdagen har fattat beslut, EU-kommissionen har godkänt åtgärden och fack och arbetsgivare enades om ett mer detaljerat avtal i december i fjol.
Fakta: Så funkar det
Etableringsjobb är tvååriga och kan liknas vid en slags provanställning. Som huvudregel ska jobbet leda till en tillsvidareanställning på heltid där den etableringsanställde arbetat.
Grovt räknat delar arbetsgivaren och staten på lönekostnaden som kommer att ligga på respektive kollektivavtals miniminivå.
För att som individ komma ifråga för ett etableringsjobb gäller att man varit långtidsarbetslös minst 24 månader och/eller vara nyanländ och varit i Sverige upp till tre år.
Avtalet gäller från den 1 januari 2023.
Innan avtalet blir skarpt måste regeringen ändra i den förordning som antogs i fjol, utifrån de förändringar som parterna gjort i det slutgiltiga avtalet.
