En ny rapport konstaterar att den geografiska tillgången till kultur är ojämnt fördelad över landet och mellan de nordiska länderna. Folkbiblioteken är grundläggande i utbudet, och i Sverige ökar antalet besök och lån efter pandemin. Samtidigt kämpar biblioteken med krympande resurser.
Det finns stora skillnader ifråga om geografiskt avstånd till kultur i de nordiska länderna. Det visar rapporten Kultur inom räckhåll? som Kulturanalys Norden, ett nordiskt kunskapscentrum för kulturpolitik etablerat på initiativ av Nordiska Ministerrådet, publicerar idag. Det beror framför allt på att spridningen av kulturverksamheter är ojämn mellan stad och landsbygd – avståndet till kultur är föga överraskande kortare i mer urbana områden. Danmark utmärker sig genom att ha en bättre geografisk spridning av kulturverksamheter, och danskarnas tillgång till kultur är därmed mer jämlik.
De kulturverksamheter som studerats är bibliotek, museer, statligt finansierad scenkonstverksamhet och biografer, verksamheter som till stor del finansieras med offentliga medel.
– Vi konstaterar precis som i tidigare studier att den mest grundläggande kulturella infrastrukturen utgörs av ländernas folkbibliotek, vilket bidrar till lokaler för kultur som är tillgängliga i folks vardag, säger Malin Weijmer. verksamhetssamordnare Kulturanalys Norden, i ett pressmeddelande.
En fjärdedel unga låntagare
I dag släpps också de svenska bibliotekens officiella besöksstatistik för 2022, ett år då biblioteken kunde återgå till normal verksamhet efter covidrestriktionerna. Jämfört med pandemiåret 2021 ökade besöken med 52 procent, och drygt 3,5 miljoner personer gjorde minst ett fysiskt lån förra året. En fjärdedel av låntagarna 2022 var under 18 år, och förstagångslånen ökade med tolv procent. Trenden åren upp till 2020 var dock att både besök och utlåning minskade, och siffrorna för 2022 är fortfarande lägre än för 2019. I rapporten från Kungliga biblioteket, som sammanställer statistiken, konstateras också att antalet folkbibliotek och andra bibliotekstyper minskar hela tiden, medan antalet skolbibliotek som är minst halvtidsbemannade har ökat något.
Ekonomiskt kärvt
Även resurserna minskar – nästan 90 procent av landets folkbibliotek har mindre pengar till verksamheten 2023, enligt Biblioteksbladets årliga enkätundersökning. Skälet är nedskurna budgetar och hög inflation. Som ett stöd för bibliotekens verksamheter finns den tillfälliga satsningen Stärkta bibliotek som introducerades 2018 och som delar ut pengar för sista gången 2023. Anslaget uppgår i år till 75 miljoner kronor, vilket ger drygt 250 000 kronor per kommun. Statens kulturråd, som fördelar medlen, har fått i uppdrag av regeringen att analysera bibliotekens framtida behov i och med att satsningen upphör.
– Många krafter slåss om medborgarnas uppmärksamhet, och den komplexa omvärlden kräver demokratisk tillgång till information. Vi behöver vara ett samhälle som ser läsningen och litteraturen som en tillgång, inte som en sparpost i en budget, säger Svensk biblioteksförenings ordförande Helene Öberg till Biblioteksbladet.
Läs mer:
