Bland de nordiska länderna är danskarna de som i högst grad tycker att klimathotet är allvarligt eller mycket allvarligt (80 procent). Svenskarna å andra sidan är de som är mest positiva till mer investeringar för att hejda klimatförändringarna (55 procent).

I studien som Nordregio genomförde under hösten i alla de nordiska länderna samt Grönland, Färöarna och Åland tillfrågades drygt 5000 personer om sina åsikter kring klimatet, klimatpolitik och huruvida man uppfattar klimatpolitiken som rättvis eller inte.

– Resultatet visar att de nordiska medborgarna oroar sig för klimatförändringarna och till viss grad är villiga att vidta åtgärder för att bekämpa dem. Men det visar också att attityder till klimatpolitiken och uppfattningar om hur rättvis den är påverkas av sociodemografiska faktorer. Det är viktigt att ta hänsyn till det för att se till att klimatpolitiken ska bli rättvis för alla, säger Carlos Tapia, huvudförfattare till rapporten, i ett pressmeddelande.

Kvinnor mer oroliga

I Norden i stort är kvinnor, stadsbor och personer med universitetsexamen mer oroliga för klimatförändringarna än andra, och mer positiva till att investera mer resurser för att förebygga dem.

Samtidigt är män, personer med lägre utbildningsnivå, personer som arbetar inom koldioxidintensiva branscher och boende på landsbygden mer negativa, och förväntar sig färre ekonomiska fördelar till följd av klimatåtgärder. De oroar sig också mer för potentiella jobbförluster kopplade till klimatpolitiken.

– För att nå de ambitiösa klimatmålen i Norden, måste politiken ta hänsyn till invånares oro gällande klimatåtgärder, och bemöta dem, säger Tapia.

Av de olika ländernas deltagare i studien är svenskarna mest negativt inställda till klimatpolitikens effekter på det egna hushållets ekonomi. 30 procent svarade att politiken haft mycket negativ eller negativ effekt. Andelen som svarade positiv eller mycket positiv var 14 procent.

– Det här är ett väldigt intressant resultat för Sverige. Även om Sverige är det land där flest människor säger att klimatpolitiken påverkar dem negativt är det ändå det land där flest människor är villiga att satsa mer pengar på klimatpolitik, med eventuella skattehöjningar som följd, påpekar Nora Sánchez Gassen, forskare på Nordregio och medförfattare till rapporten.

Få oroade över andras åsikter

Svenskarna är också de som uppger sig ha ändrat sitt köpbeteende mest. 41 procent uppger att de konsumerar färre produkter med stort koldioxidavtryck. På Färöarna är den siffran endast 14 procent och på Island 23.

Men att oroa sig över vad andra människor tycker om ens egna koldioxidavtryck (carbon footprint) är det inte många som gör i något av länderna. 6 procent svarade att de oroade sig eller oroade sig mycket över det. 69 procent oroade sig inte alls och ytterligare 15 procent oroade sig knappt. Det enda landet som stack ut i denna fråga var Grönland, där 27 procent uppgav sig oroliga eller mycket oroliga över andras åsikter.

När det gäller förväntan på hur klimatpolitik påverkar jobben framöver ser det olika ut. I Grönland är optimismen stor. Där tror hela 60 procent att klimatpolitiken kan leda till nya jobb framöver. I Sverige och Norge tror bara 30 procent på detta och i Finland endast 27 procent. 37 procent av danskarna tror på fler jobb.

Höga energikostnader råder det delade meningar om i länderna. På Island uppger endast två procent att de kämpar för att hålla en behaglig temperatur i sina hem. Det kan jämföras med 37 procent i Danmark och 20 procent i Sverige.

Upplevd orättvisa

– Siffrorna pekar på att det kan finns en utmaning för politiker och beslutsfattare att kommunicera de ekonomiska fördelarna av klimatåtgärder till allmänheten, särskilt till dem som är mer skeptiska eller negativa till klimatpolitik. Det är också viktigt att ta hänsyn till regionala skillnader och socioekonomiska faktorer när man utformar klimatpolitiska åtgärder, eftersom vissa grupper är mer sårbara och olika regioner har olika utmaningar, säger Carlos Tapia i pressmeddelandet.

56 procent av de tillfrågade i Norden tyckte inte att klimatpolitiken slår rättvist sett ur ett inkomstperspektiv (59 procent i Sverige). En ännu högre andel av de unga tyckte detta: 66 procent av de under 30 år och 65 procent av de mellan 30 och 49 år.

I tre länder tyckte en majoritet att klimatpolitiken inte slår rättvist beroende på om du bor på landsbygden eller i stan: i Finland (63 procent), Sverige (61 procent) samt Norge (52 procent).