I Sverige måste utsläppen minska med ca 38 procent per år för att på ett rättvist sätt vara i linje med Parisavtalet. Därför behövs en radikal samhällsförändring mot en rättvis och icke-tillväxtbaserad ekonomi som håller sig inom de planetära gränserna. Det var budskapet från forskarna som samlats utanför finansdepartementet under fredagen.

Aktionen är en del av en global kampanj där över 1000 forskare inom Scientist rebellion runtom i världen deltar under veckan. Låtsasblodet som forskarna använde i aktionen (och som lätt gick att tvätta bort) var för att symbolisera att klimatpolitiken redan idag har ödesdigra konsekvenser.

– Det symboliserar att politikerna har blod på sina händer. För redan idag dör människor runtom i världen på grund av klimatkrisen, också i Sverige. Till exempel, under värmeböljan 2018 så var det många personer som dog som en följd, det har studier visat, säger Isabelle Letellier, en av forskarna som deltog i aktionen.

Anledningen till att forskarna valde ut just finansdepartementet är att globalt så står en liten rik elit för merparten av utsläppen och utnyttjandet av naturresurser. Den rikaste tiondelen av befolkningen genererar hälften av alla utsläpp. I Sverige är den rikaste procentens utsläpp åtta gånger högre än utsläppen från de 50 procent med lägst inkomst. De rikaste 10 procenten släpper ut 3,5 gånger mer än de 50 procent fattigaste och genererar en fjärdedel av de totala utsläppen.

”Trots detta väljer regeringen att sänka skatten med 13 miljarder för denna rikaste tiondel. De rika behöver istället beskattas hårdare så att skatteintäkterna kan användas till att bygga ett jämlikt och hållbart samhälle, bland annat genom att bidra till FN:s fond för skador och förluster”, skriver Scientist rebellion i ett pressmeddelande.

Uppmaningen till regeringen var därför att lyssna på forskningen och därmed börja föra en ekonomisk politik för en rättvis omställning till ett jämlikt, hållbart och fossilfritt samhälle.

"Livsstil i lyx måste kosta"

– Det är de som bär störst skuld till den krissituation vi befinner oss i som i första hand har ansvaret för att ta oss ur krisen. En livstil i lyx som förstör världen för andra måste kosta. Och våra skattepengar ska användas till att bygga ett hållbart samhälle, inte till att rasera det samhälle vi har. Vi kan inte fortsätta stödja den dödliga fossilindustrin med statliga pengar, säger Esther Hauer, aktiv i Scientist rebellion, i pressmeddfelandet.

Gruppen vänder sig också mot att regeringen utökar de fossila subventionerna med nästan 9 miljarder per år, bland annat genom sänkt bensinskatt och utökat reseavdrag för fossilbilar.

– Istället för att göra det vi borde göra och förbättra så går vi i motsatt riktning och förvärrar, säger Isabelle Letellier.

"Om inte jag, vem?"

Hon forskar inom psykologi och barn och ungdomsvetenskap, och känner att hon har en viktig roll att fylla, även om hon inte forskar om klimatet i sig.

– Som forskare är jag van att läsa vetenskapliga rapporter och kan troligen förstå dem bättre än många som inte brukar läsa vetenskapliga rapporter. Därför känner jag att jag har ett ansvar att larma: nu är detta akut faktiskt. Lyssna inte på politiker som missleder er. Om jag inte säger det här, vem kommer att göra det? I en välfungerande demokrati så skulle forskningsresultat inkluderas i politiska beslut, men det görs inte när det gäller klimatkrisen. Någonting i demokratin fungerar inte.

Samtidigt har hennes område med klimatet att göra.

– Vad har inte med klimatet att göra? Som psykolog ser jag att klimatångest ökar mycket runtom världen och är vanligt förekommande hos unga. Och att oroa sig mycket i unga år kan påverka utvecklingen.

Dessutom behöver förskollärare lära sig att lära sina elever om hållbarhet.

– Hur kan barn bli medvetna om hållbarhet när vi förstör världen precis bredvid dem. Många unga utvecklar en cynism, för de lär sig att man inte ska kasta plast i naturen och de går ut och plockar skräp, och sedan ser de hur skräpet finns överallt. Om det är dåligt, varför producerar vi det?