Svenska hushålls beredskap har ökat i spåren av kriget i Ukraina. Däremot är det få som skulle klara sig tillräckligt länge i händelse av att vattnet eller maten tar slut, vilket bekymrar ministern för civilt försvar.
– Det här är inte raketforskning, utan handlar om att ha det mest basala, säger Carl-Oskar Bohlin (M).
Andelen hushåll som säger sig vidtagit särskilda åtgärder för att förbereda sig för kris och krig har fördubblats – från 22 procent till 45 procent, mellan 2018 och 2022 – enligt en ny rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Motsvarande förändring märks inte när hushållen uppskattar hur länge de skulle klara sig om vattnet i kranen slutar att rinna eller om det inte går att köpa mat i butiker.
Försvarsberedningen har satt som mål att man ska klara sig i sju dagar, men en majoritet av hushållen uppger att man inte skulle förmå det.
Påverkar totalförsvaret
Ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M), anser att detta är bekymmersamt.
– Om man inte kan ta hand om sig själv och sina närmaste under störda förhållanden, då påverkas totalförsvarets förutsättningar att fullgöra sin plikt.
Som exempel nämner ministern vikten av att ha ett omsättningslager av vatten.
– Ha dunkar eller flaskor som ni roterar för att hålla vattnet någorlunda fräscht. Då vi bor i ett land där det kan bli rejält kallt, är det också viktigt att man kan hålla sig varm i händelse av bortfall av el, värme och vatten.
God försvarsvilja
FOI-rapporten har även tittat på hur försvarsviljan ser ut, och beskriver den som god.
– Det är positivt, men om man ska kunna omvandla vilja till förmåga, och upprätthålla motståndskraft, krävs det att människor tar ansvar för det mest grundläggande – nämligen sin egen beredskap, säger Carl-Oskar Bohlin.
