Jag tänker tillbaka på renoveringsfebern under pandemin, som tog över när uttråkade stadsmänniskor med bostadsrätter fyllde sina liv med överrenoveringar genom att riva ut sina fullt fungerande och nästan nya kök och badrum. De ville ha det ännu nyare och modernare. Än i dag fylls våra gator med stora färgglada säckar på skattebetalarnas bekostnad. En tom livsstil eller knackig relation kan man fylla med att riva ut sina fullt dugliga badrum för att ersätta det med märkestoaletter och rundade led-badrumsspeglar.

Tyvärr pysslar flera personer i min omgivning med den här urbana sporten, en vän som har valt att renovera de senaste tre nyrenoverade lägenheterna som han köpt så att lägenheten kan kännas som ”hans egna”. Marmorskivorna ska passa trendiga färgscheman och den moderna duschkabinen ska passa det tropiska regnduschtemat.

Jag får spänningshuvudvärk när jag tänker på allt material som transporterats, tillverkats och sedan monterats för att sedan slitas ut när hallen i en övervärderad betongtvåa inte passar den nya bostadsrättsinnehavaren. Det hela är en dyr affär för staten, som kostar många miljarder varje år.

Siffror från 2022 (Renomate) visar hur stort detta skatteslöseri är som även driver på våra utsläpp. Svenskarna lägger hela 94 miljarder kronor per år på renoveringar. År 2021 ökade kostnaden för rot-avdraget och landade på över 12 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,3 miljarder jämfört med 2020 och visade den största ökningen på flera år. Rotavdraget får dock högst vara 50 000 kronor per år, en summa som man kan få varje år, och dessa pengar borde gå till städerskan. Över 20 procent av landets bostadsägare har lagt i snitt 285 000 kronor på renoveringar under de senaste två åren, vilket motsvarar en städerskas inkomst under ett helt år. 

Alla partier gillar bidrag, men tyvärr är städerskan sällan en av dem som får ta del av dem. Vi har inga bidrag som skyddar henne från arbetsskador eller utbrändhet, medan renoveringsverksamheter subventioneras med skattepengar. Rot-avdraget innebär höga kostnader för staten och uppmuntrar till ökad konsumtion. Istället för att finansiera folks renoveringar och konsumtion borde vi fokusera på att stödja människor som lever i fattigdom och minska vår klimatpåverkan. 

Vi borde skrota rot eller behövspröva avdragen utifrån verkligt behov för dem som inte har råd att bära sina egna kostnader. Vi bör använda våra skattepengar på ett sätt som är hållbart för både människor och planeten. Varför ska vi ta pengar från den allmänna kassan för att ge till dem som själva har råd att bekosta uppbyggnaden av köksöar och spanska bakbord?